Det är det enda jag skulle kunna tänka mig i den vägen. Varför vända sig till en gud efter döden, när man aldrig behövt någon i livet?

Absolut, jag tänker att det vore mest passande för en ateist som jag. Att vara icke troende och ändå ha kyrklig begravning rimmar lite illa tycker jag.

jag är inte medlem i kyrkan så det ska absolut inte bli nån begravining i kyrkan!

Javisst..det är så jag vill ha det!

ja jag vill helst inte ha med kyrkan att göra då jag inte tror på gud osv så helt okej för mig=)

Eftersom jag är kristen vill jag gärna ha min begravning i kyrkan.

Många skriver ner hur de vill ha sina begravningar så det ska bli lättare för deras anhöriga när den dagen kommer. Det är ju bra.

#6 ja tex vita arkivet borde alla använda (även jag, fast jag bryr mig inte så mycket om min begravning, men då kan jag ju skriva det: "gör som ni vill, huvudsaken är att ni tycker det blir bra"

Vid det laget lär jag inte bry mig, men någon lär väl se till att det blir undanröjt innan det börjar lukta …

#8 Det tycker jag låter trevligt!

Jag är inte troende, och även om jag vore så blir det garanterat inte bättre av att man hamnar i jorden direkt. Skulle man behöva sin kropp i nästa liv så ligger ju samtliga utom typ egypter tilla till (mumifierade personer alltså).

Jag blir gärna aksa! Och jag tänker då inte ligga och ruttna vid en kyrka :) Fast först vill jag donera organ om jag kan, det är redan påskrivet och klart.

Något jag däremot tycker skulle kunna vara trevligt istället för gravplats är som det finns i utlandet ibland. Väggar med fack där urnorna ställs och som sedan sätts igen med en stenlock som är ungefär som en gravsten - dvs med namn osv. Känns betydligt mer personligt än en minneslund vilket jag tycker känns väldigt tråkigt att gå till jämfört med en gravplats och en sten.

Då skulle man ju kunna ha en icke religös "begravning", och där man sedan kremeras och hamnar där istället för i jorden.

Kanske kan man välja sin alldeles egna favoritplats ? 

Självklart!

Ist för begravning   åt vår pappa, hade vi en minnesfest (brakparty ;-) i hans lilla stuga :)))

#10 man får ansöka

"Du kan få tillstånd för detta om platsen är lämplig för ändamålet och det är uppenbart att askan kommer att hanteras pietetsfullt. Platsen där askan sprids får inte markeras på något sätt." (saxat från Länsstyrelsen i Norrbottens län)

.. sop/miljö-stationen..
tandfyllningar till riskavfall/gifter
höft/leder till metallskrott
pacemaker >batterier
silicon ….
resten till komposten ..> biogas
.   ? 

iofs har jag länge varit inne på att kroppen åter ska bli ..maskmat
men,begravninga är till för de levande
en gammal tanke är att jag själv skulle vara med på .."kyrk-kaffet"
att ha en ordentlig fest innan..
där jag kan säga tack till alla som berört mitt liv
så ska man väl leva varje dag 
så livet saknar dig *ler*

,  penke

vita arkivet är en bra sak
även om "du" är lite ängslig inför döden
ge iallafall några punkter..önskemål,musik o blommer
DET är en lättnad/stöd för sorgsna efterlevande
(som inte vill göra "fel")

Jag vill ha en "vanlig" begravning med avsked i kyrkan och en samling efteråt.

Har skrivit mitt vita arkiv och talat om för mina barn var det ligger.

Jag insåg vid min sons bortgång att det är alldeles för känslosamt och jobbigt att hålla på att vara praktisk när en anhörig gått över till andra sidan. Därför vill jag bespara de mina detta praktiska och har bestämt åt dem hur jag vill ha det. Från vilka psalmer/sånger till vilka blommor och hur kista och sten ska se ut.

Pengar till detta är vikta för ändamålet.

#9 De flesta Kristna kremeras nuförtiden. Det blir allt mer sällsynt med "kistbegravningar".

Själv vill jag nog ha en kyrklig begravning men gärna så sparsmakat det går. (och självklart vill jag kremeras)

Jag har varit på flertalet borgerliga begravningar och det har varit lika fint det. Bara det speglar den bortgångnes och anhörigas önskemål så finns inget rätt eller fel tycker jag.

Så vill även jag ha det. Begravning i kyrkan och kremeras..bäst jag skriver i Vita Arkivet och ser till att det finns pengar!

#16 ja det är inte billigt med begravningar precis.

# 17  Tvärtom..tur det finns försäkringar till sånt!

Man kan faktiskt komma undan billigare om man ordnar mycket själv och inte anlitar en begravningsbyrå.

Ungefär som när man säljer/köper hus utan mäklare.

De flesta orkar dock inte med allting i sorgen och då är det lättare att anlita en byrå.

Absolut, jag är ateist så det skulle "kännas" lite fel att ha min begravning i kyrkan. Har fyllt i vita arkivet också.

Nä, inte nåt kyrka vill jag hamna i när jag dör, eftersom jag själv har tagit "skilsmässa" av kyrkan redan länge sedan.

Mina barn har berättat vad ska de "göra med mig" sedan när jag dör. De känner mig så väl, att jag inte behöver lämna några "instruktioner" åt dem.

Mina barn och jag har "naturlig" inställning att diskutera om döden. Vi har mist (alltför) många närstående under de senaste 15 åren.

Jag kan absolut inte tänka mig en kristen begravning. Det skulle vara så långt ifrån mig själv man bara kan komma. Jag vill inte ha med någon kyrka att göra (vill jag inte vistas i dom som levande så kan man nog lista ut resten själv). Är mer inne på det Bybo skrev, en festlig samling, så många glada miner som möjligt, musik jag tycker om och sen är det inget mer med det. Vad som ska göras med resterna av mig har jag inte bestämt mig om, trivs varken med tanken på att bli maskmat eller bränd så det får någon annan bestämma.

# 21 Så fint när man kan prata om sånt här. Inte alla som klarar det, men att dö är ju lika naturligt som att födas. 

" Vi föds med ett skrik, dör med en suck..då måste vi ju leva livet, med ett leende på läpparna "

Jag tycker om kyrkor!

….det känns värdigt och rogivande och den "rätta stämningen" har infunnit sig, de gånger jag har varit där, så, så får det bli !

Om jag hade varit sjöman och seglat på de sju haven hade jag nog velat att min aska spreds från en båt ute på ett av haven …

#23 

Ja, jag har mött många person som "stelnar till" om döden dyker upp i diskussion. Men det är bara så. Alla är individer, och alla har rättighet att känna och tänka på sitt eget sätt.

Min tankesätt fick jag från min barndoms miljö. Sedan mina barn har tagit efter mig.

Asolut en icke-kyrklig sammankomst då jag, som #22 får rysningar av sammankomster i kyrkor. Jag kan gå in i en sån för att se det historiska (och fundera på hur det var när den byggdes, hur var det för arbetarna, var det någon som skadade sig när bygget pågick osv) men tycker att dessa tillställningar ger mig krypningar

Ändrade mig lite i den frågan för ett par år sedan. Nu vill jag ha en enkel begravningsceremoni i kyrkan och sedan kremeras. Askan ska strös i asklunden.

Och som penke skriver så måste min pacemaker tas bort innan kremeringen, annars blir det en jäkla smäll i krematoriet! 

Jag gillar också kyrkor,men mer som fantastiska och monumentala arkitektoniska storverk och jag känner stor respekt för detta när jag kliver in i en kyrka, men jag vill inte blanda in kristendomen i min död för den har inte haft något att göra med mitt liv.

Jag kommer att dö långt före min fru om inget oförutsägbart händer henne innan naturen så att säga har sin gång. Därför räcker det för mig om hon vet hur jag vill ha det. Jag vill bli kremerad och askan ska strös där jag vill att den ska strös. Inte tänker jag fråga om lov om jag får bli strödd där eller inte.