Nej, jag älskar åska

Jag har stor respekt för åska men är inte rädd.

Trots flera upplevelser där jag sett åskans verkan så är jag ändå väldigt fascinerad. Vilken naturkraft

När jag var liten så brann grannens ladugård ner p.g.a åsknedslag. Som tur var fanns inga djur inne.

Mamma oh jag satt på köksbordet en gång när det for ljusbågar mellan kontakterna på golvet och åskan slog ner så kylskåpsdörren flög upp och kylen blev kaputt.

Vid vårt torp så slog åskan ner i en häst på ängen utanför Det blev stor dramatik och en kranbil kom dagen efter och hämtade hästen.

Nej, jag är inte rädd för åskan men har som många andra, respekt för den. Fick en regäl "kyss" av en diskbänk när jag var liten, när åskan gick. Flög tvärs över köksgolvet och in i en vägg.

Är inte heller rädd..men respekt för åska borde alla ha. Den är ju inte att leka med!

Jag har blivit "jagad" av blixtar när jag red över ett stort fält, det var riktigt otäckt.
Efter det har jag stor respekt för åska, men rädd kan jag inte säga att jag är.

Vad hjälper det att vara rädd.   Rädsla är endast en energitjuv, och jag gillar inte tjuvar.

Inte rädd men har stor respekt för den liksom alla naturkrafter.

En av mina hundar var väldigt rädd när det blixtrade och dundrade.

# 6  Bra sagt!

Jag mår inte bra när det åskar!  Bor sist på el och telefonlinje och här är ett smällande utan like när det åskar. Har bytt det mesta som drivs med el tack vare åsknedslag.

För några år sedan slog blixten ner i en björk 20 m. från huset och då var det inte kul alls!

HAr respekt för åska och vill inte vara ute under tiden. Men jag tycker det är så mysigt och mäktigt när ett riktigt åskoväder drar förbi.

Jag älskar att sitta och titta på skådespelet, särskilt i varma länder där det är mer dramatiskt,

#2 Så mycket som hänt runt dej!

#3 Det kunde ha gått väldigt illa Gunilla!

Jag säger som Bumblis, jag har stor respekt och vet vad den kan ställa till med, men jag är inte rädd.

Jag har varit med om en händelse där blixten slog ner två gånger bara 50 meter ifrån mig. Jag hörde ingenting mer den dagen.

Jag var på en bågskyttetävling norr om Sthlm när det drog in ett åskväder. Först slog blixten ner i en hörnstolpe på ett Gunnebostängsel och sedan slog den ner i en stor gran som splittrades i flisor. En bit av granen, kanske två meter lång och grov som en underarm, spetsade platsen där vi stått och skjutit bara minuterna innan blixtnedslaget.

Inte rädd. bara stor respekt.

Nu åskar det här igen, så jag måste dra ur kontakten …