Min bok. Men den måste blir ganska klart först.

PirkoKäns som det är en bra lösning.-Att den blir klar..

vad jag vill lämna efter mig.

Jag vill ungefär som chic.

Jag vill att man ska le när man pratar om mig eller allra helst skratta

Jag vill också att man kommer ihåg mig som den tokiga men glada och kärleksfulla tanten, och att man fortsätter skratta åt mina äventyr.

Förresten så såg jag en vit skåpbil svänga in på gårdsplan..o nej korvgubben var min tanke så jag låste in mej i badrummet med tanke på att han skulle åka iväg, efter många hallån svarade jag att jag var på väg att ducha, då frågde mannen om jag ville ha taket skottat.

#4 Haha

Jag vill att man ska tänka om mej..snäll, positiv och omtänksam.

Jag vill grunda en stiftelse eller ett stipendium som bär mitt namn.

Funderar på att lämna mina pengar till något dylikt i mitt testamente.

#7 En vän till min son har skapat ett stipendium till sitt eget minne. Han menar att det kan vara trevligt att ha medan man fortfarande är i livet.

Jag tycker idén är väldigt kul och den är seriös.

Länk

Jag hoppas de kommer ihåg mig som den jag är/var. Helt enkelt bara jag.

Jag säger som Gunilla. Att dom minns mig som jag är

Att det sägs "Den där Anders…det var en rejäl karl!"

Som Gunilla och Toyan. Att dom minns mig för den jag var.

Jag skriver en självbiografi som går till barnen när jag har kilat vidare,det var menat som en bok först,men jag får inte tid att skriva på det sättet.

Annars vill jag gärna att folk minns mig som en glad tjej med bägge fötterna på jorden!

Jag hoppas mina efterlevande minns det som var bra med mig och snabbt glömmer det som var mindre bra

Ha ha ha, jag säger som Maggan jag!

# 14

Bättre än så..kan det väl inte bli!