Här inne i Uppsala stad har vi nog ingen särskild dialekt med specialord. Orden blir i så fall inspirerade av Stockholmslang. Men utåt kusten och inåt landet finns en hel uppsjö med Dialekter och underliga ord. Dem har jag ingen koll på alls.

Jag kan bara komma på ett specialord från Uppsala: endes ån, istället för längs med, eller utmed ån.

#1 Jo det finns uttryck som låter heltokiga i mina rikssvenska öron, som exempelvis att någon "har fått för nog" när h*n har fått för mycket, eller att "åka fram" när man ska till affären eller till centrum.

Sedan finns konstiga sche-ljud i ordändelser som faktiskt bara har "s" på slutet. Man säger "nånstansch" till exempel.

Även andra "s"-ljud får sche-ljud i uppländskan, exempelvis säger man "vischla" istället för vissla och "grimasch" istället för grimas.

Sedan sväljer man bokstaven "L", dvs istället för att uttala ord med bokstaven L med tungspetsen långt fram i munnen som man gör i rikssvenskan, så lägger upplänningarna tungspetsen långt bak i gomtaket när de uttalar L.

När man ska säga ordet "gubbagöln" som är ett litet vattenhål efter 272an, blir det en riktig tungvrickare.

Mycket av detta försvinner med den unga generationen som mer tar till sig språkbruket från TV och Sthlm, men bland de äldre är det tydligt fortfarande.

Jo jag tänkte också på att det kommer att försvinna med dagens ungdom och det tycker jag är synd.

Jag tycker, att dialekterna är roliga att lyssna, trots att jag inte förstår en smack av alla. Under de lite över 20 åren vad jag bodde i Finland, lärde jag mig aldrig prata eller förstår finska Dialekter heller. Många ut av de låter som rotvälska i mina öron.

Är  att jag kan och förstår någonting alla fall.

Här är en kul sida där man kan välja olika landskap och där  sedan välja olika trakters Dialekter att lyssna på.  Klicka här.

Morpe däger dai ei sau rara

dai gau till körka me silkescala

me röa håser o svarta bain

o röven gaur som en slivestain

Inte litet stycke med dialekten Morpekanska.

#6 Signemo. O hjälp !! Det var svårt.  

Jag minns när vi flyttade till Jämtland 1973. Efter några dagar på det nya stället kom en gammal farbror ner och vill' prat'.

Han pratade med min farsa i säkert tio minuter och jag begrep två ord av allt han sa - spik och naturli', allt annat var helt obegripligt.

Morups flickor de är så rara

De går till kyrkan med silkesschalar

Med röda strumpor och svarta ben

och baken går som en slipsten

Ja inte förstod man mycket av det,några ord kunde man gissa sig till.