Eftersom jag har många yngre människor omkring mig både i arbetet och privat så lär jag mig hela tiden.

Sedan så brukar jag snacka slang med brandchefen…

Nä, det gör jag inte, men eftersom jag är språkmänniska tycker jag det liksom är min 'plikt' att ändå hänga med och vara någorlunda uppdaterad. Men inte fasen tänker jag börja säga rocka fett, det suger, keff, guss, chilla, osv. Nä, häftigt, pyton, tjej, softa är det som gäller för mig.

Rolig du är Gunilla!

#2 En del ord kan jag också men jag använder väl ungefär samma som du gör.

Förstår de flesta nya, men använder dem sällan.

Som Gunilla har jag både i arbetet och på jobbet kontakt med många unga personer, och språket utvecklas hela tiden… Jag plockar till mig och använder de jag tycker passar mig. Och det är antagligen så att en del av dem redan är ute… eftersom det känns som om jag använt dem en tid, som t ex dissa och cred är bra ord tycker jag. Att "det suger" har vi nog tagit till oss för att det sagts så mycket av alla våra barn…

När barnen var tonåringar hade de egna påhitt. Ett bra ord, som beskriver när något är riktigt dåligt var "sopslut", det tog jag till mig för det tyckte jag var roligt.

Jag använder det språk som passar beroende på vem jag pratar med.

Är det en gammal farbror så säger jag förstås inte "det går fetbort" istället för "det tycker jag inte om", men pratar jag med en 18-åring använder jag såna uttryck.

Jag tycker att det fungerar bäst om man är flexibel nog att prata med folk på deras respektive olika sätt, annars fungerar inte samtalet, det blir en klyfta emellan mig och den jag pratar med.

Pratar jag med grannarna här, som alla är äldre och frikyrkliga, så anpassar jag mitt språk till deras. Då svär jag inte och använder inte slangord.

Jag är också mycket noga med att artikulera väl och tala ganska högt när jag pratar med äldre personer. Det har jag många gånger fått beröm för av dem, eftersom de ofta inte hör vad folk säger.

Pratar jag med yngre personer blir språket helt annorlunda. Då kan jag utan vidare spåra in på slanguttryck och andra ordval som inte äldre använder.

Med mina barn pratar jag vuxet och språkligt riktigt. Det har jag alltid gjort eftersom jag tror att det gynnar deras egen språkutveckling. Jag har aldrig "pjatat så häj" med mina barn, även om jag skojar med dem i stort sett hela tiden.

#6 Jovisst är det helt riktigt Peter, så gör jag också. När jag pratar med min moster i telfon så anapassar jag mig efter henne och använder också dialekt som passar. Pratar jag med våra vuxna barn så blir det ett annat språk och andra begrepp. Svordomar brukar jag försöka att överhuvudtaget låta bli till de flesta jag pratar med, såna ord är pinsamma om de hoppar ut vid fel tillfälle och till fel person.

Jag anpassar mig efter den jag paratar med men passar mig numera som medelalders for att anvanda alltfor jazziga uttryck aven om jag forstar dem. Jag kommer ihag vad man tyckte om vuxna som skulle komma loss med en massa tonnis-slang…

Fast det är kul med gammal slang, haha. Stabben och stomman. Vara tjenis med. Vara byxis. Deg eller kovan, stålar. Sponken.

Jag jobbar med tonåringar och är språkvetare - så - ja… Jag håller mig ständigt uppdaterad!

Jag vet inte det.Om jag förstår slang.

I Gårdsten har vi ett eget språk o så Göteborgska..

Men som här i Urskogen så kan det komma en inföding o man förstår inget. o det är ju okså en vis sorts slang.Eller???Dialekt?

Ta en bulle, svulla, tjall pa linjen, plytet, nian, en blå, en gul, spisa plattor, hippa, panga doror, joxa med trasan, ett helrör, en halv böj, fjortisar, java, schyssta spiror, ett lakan, planka, pajsare, lantis, myror, tjacka, pingla, vurre, plymen, lodis, spela Allan, grogga, vara pa lyset, vara glad i hatten, spenaten, bystan, sjapp, plytet, broiler, möka, kola, valsa, plurret, en Messerschmitt, snarr, lugna gatan, nasare

Kul med gammal slang!

Det mesta kunde jag, MEN vad är en gul och en blå?

Och bystan, möka, spenaten?

En gul var de gamla femkronorssedlarna och en bla var de gamla tiorna.

Bystan ar pa landet dvs i motsats till i stan. Det finns en gammal kul sketch med Lill Lindfors dar hon sager att "bystan, assa landet, e ett jattemysigt plejs". Kanske fran nagon Povel Ramel revy?

Moka ar att fisa.

Spenaten ar stadsbornas benamning pa gronska/landsbygd. "Hon bor ute i spenaten" betyder att hon bor utanfor stan.

Å tack, kul med förklaring!

Vi brukade kalla tiokronorssedlarna för "blåklocka" vilket i och för sig även kan betyda blåtira.

Raggarslang är ett snäpp svårare. Om jag säger så här:

"Ja gjorde slut på flise så ja kunte pynta å då drog ja skorperna i streeten å sen så klappa ja plattan i mattan på skorpan så skorpan limma ledret ba å de korna rubber i skorpan så man fick vaj på pipen."

Hajar ni det?

"Jag gjorde slut på pengarna och kunde inte betala…" ?

Resten är ungefär som tonganesiska för mig.

Vaj pa pipen - fel pa nasan. Korna rubber - stinka av gummi?

limma pa ledret??

Att limma pa nagon betydde flirta med nagon/smora for nagon nar jag vate upp. Ny blir jag nyfiken.

#16 Jag har en gammal kompis som är raggare och jag tror att jag skulle ha lite problem med en sådan text själv om det inte var för honom och hans beskrivningar.

Han var på en mack och smet ifrån betalningen någon gång under mitten av 70-talet och då berättade han ungefär så. Fritt översatt blir det ungefär:

Jag gjorde slut på pengarna och kunde inte betala, så jag smet och tryckte gasen i botten så tjejen därbak låg som klistrad vid sätet och det luktade bränt gummi så att man fick fel på näsan.

Skorpa = sko, tjej, bil

"dra skorperna i streeten" betyder att lägga benen på ryggen ungefär.