Det är kul att leka..jag har också mitt barnasinne kvar.

#2 Jag har också barnasinnet kvar. Vattenkrig med sönerna är underbart.

Saknar dock tiden man gick med dem till kälkbacken… De är för stora för det nu. Förr kunde man ju skylla på barnen. Det skulle allt se ut om jag själv gick till backen med Stiga-bobben. Jösses vad folk skulle prata då…

Trots inga småbarn eller barnbarn så ser jag och min man gärna på barn/ungdomsfilmer och tecknat

Den här Mercan är lika rolig nu som när jag fick den på min sexårsdag för ganska precis 50 år sedan.

#4 Den bilen måste vara värd en hel del när du har kartongen kvar. Min röda är sönderlekt!

#2 Låt dem prata.

Jag tog dotterns matta och åkte nerför en slänt bakom mitt hus som gick ner till vägen, jag var tvungen att passa på när hon var på skolan. Ibland kom någon granne klivandes över diket för att få vara med.

#5 Ja den är säkert värd en del, allt finns utom den lilla skiftnyckeln till hjulmuttrarna.

De här tyska gipsdjuren är ännu äldre. De har jag fått av min far och han i sin tur fick dem i julklapp och födelsedagspresenter av farmor, en per jul/födelsedag från det han var 8 till han blev 18.

Dessa två, en bison och en grizzly, är de enda som finns kvar, men jag minns tiger, svart panter, isbjörn, giraff, elefant och okapi.

han gav mig dem för tidigt och jag lekte sönder dem. Dessa två fick jag när jag var 11-12 och då var jag stor nog att vara riktigt rädd om dem.