Jag har delat ena tummen på längden en gång. Konstaterade då att man blöder som en gris när man skadar fingret.

Tur att det uppenbarligen sitter kvar det där lillfingret. Och att det inte var tummen! Använd en sax nästa gång!!

#1 Kan säkert skada mig med en sax också…

#2 - skulle inte förvåna mig.

Som du kan klanta till det Anders. Du får börja bli lite försiktig med vassa saker.

Men Andeeers..hur lyckades du? (Säger jag som är så klantig) nu måste du ta ett par öl för att döva värken!

Känner igen det där. Har nästan jämt något litet skärsår eller så någonstans på händerna. Otroligt hur en så liten skåra kan blöda så!

Jag är nog lik far min vad gäller att skada sig. Fast när han gjorde nåt så var det ofta rejälare saker och det skulle mycket till för att han skulle "störa" doktorn, men ibland blev han tvungen…

Men det är märkligt att man, som Puman säger, alltid ska gå omkring med lite skador på armar, händer och ben!

Kanske man sitter still för lite?

#0 Det  finns en mening med det mesta…. Du nämner det själv i #7 Du kanske ska sitta still lite mer…? Hm…

Men du! Har du inte någon som kan hjälpa dig när det ska skäras eller klippas?! *Fniss'

Cristines förslag verkar bra. En öl eller två. Inte för att du får mindre ont, utan för att det kanske blir lite mindre tråkigt med ett trasigt finger.

Jag går omring sårad året om… är det inte katterna så river jag mej alltid på rosorna, buskarna eller lyckas skada mej på annat sätt.

I förrgår var jag ute i kattslagsmål.

Inte svårt att skada sig när man ska öppna plastförpackningar Anders, en del är ju nästan inbrottssäkra

När jag använt ugn eller strykjärn så brukar det synas i form av nåt brännmärke bara för att jag är klantig.

Jag är också lite sån. VI brukar skämta i vår familj att jag skär mig och syrran bryter sig. Jag har ofta skärsår och lite stygn och syrran har brutit ben och armar och till och med en tå.

890!!!

Asta inte sax!!!Då kliper han la av fingrar o tår..

Nä du får allt så snält be om hjälp..Huva mig så det blev..Ajjjjj…

#0 Nu får du ta det vackert så du inte får någon infektion

#13  Det skulle inte alls förvåna mig, så mycket som hänt sista året så vore det inte så konstigt om det fortsatte.

Men nu gäller det att höja ölkoncentrationen i blodet så att bakterierna får sig en match och att läkningen går bra!  

Ska ta 2 mg alvedon till nu så jag slipper värken och "bultandet" i fingret ett tag.

Knivar och yxor är "mina" verktyg och jag kan inte minnas att jag gjort mig riktigt illa på dem.

Små hudsnitt i tummen efter en dags äppelskalning och delning för mosproduktionen har jag förstås åstadkommit, men jag har nog inte skurit mig rejält.

Jo förresten, nu kom jag på en gång när jag högg mig ordentligt i vänster pekfingerknoge med min pappas stora kniv.

Jag var fem år och mina föräldrar hade åkt i till stan på den lilla 96-kubiks Husqvarnan för att handla. Jag fick i uppdrag att hugga sly åt geten.

Jag tog min lilla morakniv med parerstång och satte igång att hugga sälgbuskar åt vår getabock. Det tog dåligt, så jag gick in i hallen och hämtade pappas stora kniv. Det var en tung Solingenkniv med 25 cm blad.

Nu gick det bättre att hugga och jag fick ihop ganska bra med sly. Av någon anledning gav jag mig på en liten björk och den gjorde bra mycket mer motstånd än vad sälgbuskarna gjort.

Jag glömde bort reglerna för knivhantering för en sekund när björken aldrig ville gå av, så jag skiftade sida och högg från vänster, men glömde att flytta bort handen ordentligt.

Jag mer eller mindre klöv pekfingerknogen och blev först chockad, sedan svimfärdig när jag såg in i ledkapseln. Jag satte tillbaka kniven i fodralet och tog ett groblad över såret och sprang hem.

Väl inne i hallen kom jag ihåg att jag var ensam hemma och huset var låst sånär som på den lilla hallen och trappan upp till sovrummen däruppe. Jag satte mig på nedersta trappsteget och grät.

Såret blödde inte så länge jag höll fingret utsträckt med hjälp av högerhanden, men så fort jag kikade så kom blodet och jag blev rädd.

Inte så mycket för att det blödde, utan för att det kunde droppa på hallmattan - "då får jag säkert stryk för det också", tänkte jag, så jag rullade ihop mattan.

Mina föräldrar kom hem någon timme senare och jag fick som väntat skäll för att jag tagit pappas kniv, men jag slapp stryk.

Såret var rätt allvarligt och borde ha setts över och sytts ihop av en läkare, men det hade vi inte råd med, så min pappa spjälade pekfingret med en pinne och så fick det läka ihop på det viset.

Usch Peter, vilka föräldrar, en del människor ska inte ha barn.

Toyan

#16 Så har jag tänkt många gånger, men tanken är utopisk för konsekvensen skulle innebära att jag ofinns och det vill jag ju inte.

 "uuuuggge"!

nästan kallsvettig när jag känner igen…

*blåser*

låt "frua" sköta det där nästa gång…*fniss*

penke

En gång skar jag mig DJUPT i vecket mellan tummen och pekfingret. Skulle öppna en konservburk åt mamma, en sådan där där locket dras av, hon orkade inte utan bad mig.

Jag tog i, vips kom locket av och kanten for rakt in i handen på mig.

Jag stod där och såg in i mitt eget blekgula kött med blåa hinnor runt i kring, ganska fascinerande. Ett kort ögonblick, innan blodet kom. Sedan var det bara att åka till akuten och sy.

Var livrädd att någon sena skulle ha gått av, eftersom jag är pianist! Men hade svintur, det träffade bara i köttet. Brr. Så det har läkts jättebra och ärret syns knappt. Men synen, att stå och stirra in i sin egen hand - den glömmer jag aldrig.

890…Du har bevisat att du har vänt på det oda.till o göra det goda.Eller hur jag menar..Tack för att jag fick läsa o gråta en skvätt över hur människan kan vara mot de sina……

Lena….

Ajajajaj……hoppas att det läker

Jag skär mej mest på papper & äggskal …..

Min första kniv (en morakniv) fick jag när jag var 7 år. Jag var en pojkflicka och blev jätteglad men jag förstår inte hur mina föräldrar tänkte

Givetvis skar jag mig ganska omgående och ganska illa.

Sista gången jag skar mig djupt i tummen så sydde jag ihop den med björntråd till min mans förskräckelse

Jag skär mig på precis allt! Plastförpackningen med skinka skar jag mig nyss på. Knivar. Papper. En bortfallen porslinsbit på handfatet i badrummet. Jag har t o m lyckats skära mig på en 100-kronorssedel när jag just skulle betala vid en kassa!  Och fick överräcka en blodig hundring som betalning!

Var och bytte förband i dag och det såg skapligt ut under bandaget.

Och det är lätt att kolla pulsen…bara att räkna bultandet i fingret!