Det är nog olika beroende vad jag blir skrämd av.

Jag blir så upphetsad att jag oftast möter det.

Blir aldrig rädd förrän efteråt när jag tänker på vad som kunde ha hänt för att jag var så impulsiv.

Beror helt på vad jag blir skrämd av.

De gånger jag blivit riktigt rädd eller i akuta situationer så blir jag kallblodig och rationell.

Det är lite konstigt för jag är som person ganska vimsig i sättet annars.

Jag har aldrig blivit så rädd. Men när det gäller allvar blir jag lugn och iskall.

Jo som ni säger så beror det nog på vad jag blir skrämd av… ibland kan jag handla rätt och efteråt känna en kall-varm kåre gå genom kroppen t ex om jag undviker något snabbt i trafiken som kunde gått illa…

Nästan i alla TV-deckare så gallskriker den som hittar liket…Jag undrar om det är så i verkligheten…Jag har en känsla av att man skulle bli alldeles stum istället

När folk' klär ut sig till 'mördare' *Ja, det händer ofta *& hoppar fram bara sådär. Skriker jag högt! Annars är jag inte så rädd av mig

Jag har haft ETA efter mig i flera år och blivit utsatt för hot, jag kan säga att jag blev så stel av skräck från början så jag omöjligt kunde röra ett finger, jag var helt låst. Men skräcken ger med sig om man är utsatt lång tid, till slut är man bara förbannad.

#9 Vad är ETA?

En Baskisk separatiströrelse(i Spanien) som har mördat övet 800 personer.

#11 Oj. Otäckt.

Ja, särskilt för de som bor kvar där.

Att skrika när man blir chockad eller skrämd tror jag mest är ett filmpåhitt, det gör man inte i verkligheten.

För min egen del är det känslan av varmt- kallt, varmt - kallt efter ryggraden och resta nackhår.

2,Jag är så lik Ann L i det avseendet