Eftersom jag är lite "kyrklig" av mig så att säga så hade jag valt dop men jag har full respekt för andra val.

Vi har haft dop för våra barn och barnbarn men min moster skulle på namngivning för sitt barnbarnsbarn för ett tag sen och vi började undra om det var samma som dop. Tydligen är det så att många kanske har namngivnig istället och det är väl en smaksak vad man väljer.

Jag har känt inom mig alla mina barns dop som namngivning. (Jag är icke kyrklig av mig). Men eftersom det fanns släktingar med vilka är inte som jag. Då blev det sk. vanlig dop. Men mina barn verkar veta i vuxen ålder vad de tycker och tänker. Att de dop ritualer avgör inte deras sätt att leva livet.

Pirkko

Eftersom vi är okyrkliga av oss så har dop aldrig varit aktuellt för mina barn. Namngiving vet jag inte… det var inte uppfunnet när mina barn var små.

Men jag ska faktiskt på Dop för första gången i mitt liv i början på januari. Det är min yngsta lilla brorsdotter som förmodligen har lite mera kyrkliga vanor på sin mammas sida av familjen.

Mina fyra barn är döpta. Jag är nog en aning kyrklig av mig också. Jag tycker det är bra att det finns alternativ till de som inte vill ha ett kyrkligt dop.

Mina barn är döpta, sen fick de själva  välja, angående konfirmation.

Jag har aldrig hört talas om namngivning, vad innebär det ?

Spännande med nya varianter.

Vi har inte några barn, det blev inte så, men vi har diskuterat det här en del och för vår del hade det inte blivit något av det.

Nuförtiden blandar man ihop dop och namngivning i kyrkan, så att många tror att det är samma sak.

Alltså, man säger "döper jag dig till" och sedan namnet, men ett dop har inget med namnet att göra.

Jag är inte döpt och det är inte våra barn heller. Namngivningen hade vi helt anspråkslöst här hemma med de närmaste släktingarna.

Namngivningsråd

Namngivning har mina bröder haft för sina barn istället för dop. Ingen av oss är själva döpta och vi är helt okyrkliga. Men en fest för att fira att barnet fått sina namn, ville de ha. Jag tycker det är en fin sed . Alla länder har nåt slags sed för att det nyfödda barnet ska tas upp i "stammen", gemenskapen.

För mina tre äldsta barn har jag haft namngivningsfest. Den yngste har vi döpt i kyrkan. Alla dessa tillfällen har varit så högtidliga och fina och de är fyllda av vackra minnen…

Alla våra barn är döpta hemma av prästen och även älsta barnbarnet men de övriga har döpts i kyrkan. Alla utom vår dotter har haft en dopklänning som gått i arv i min mans släkt alla namn är inbroderade i klänningen (även Marias)  Våra barn har fått bestämma om de ville komfrimeras och det var bara vår älsta son som inte gjorde det och då blev det lite protester från hans farmor som var väldigt kyrklig av sig. Själv är jag döpt på BB eftrsom jag inte mådde så bra efter att jag föds.

Min son döptes i kyrkan och han valde sen att konfirmera sig.

Jag tycker att det är något som man bestämmer helt själv.

Men mina två sista barn är inte döpta..Kan inte stå o ljuga någon…

Jag har inte döpt någon av mina tre eftersom man då automatiskt blir medlem i Svenska kyrkan (om det inte är ändrat nu). Jag anser att medlem i en kyrka ska man bli av eget aktivt val underbyggt av kunskap och medevtenhet. Jag är inte för kollektiv anslutning på det sättet som jag anser att dopet innebär.

Däremot har båda mina söner döpt sig när de skulle konfirmeras och dottern får väl göra det hon med om hon vill sen.

Personligen anser jag att det är en mycket konstig sed att föräldrarna kan välja medlemsskap i kyrkan åt sina barn och de själva måste gå ur när de blivit stora.

Japp så är det Chik och Hoppfull

Ja jag tycker också så, och mina barn har fått välja själva utom den äldste då det på den tiden var sed och man diskuterade inte det hela helt enkelt.

egentligen är det väl viktigare ATT !
som flera redan skrivit,det är ju en välkomstcermoni till församlingen o/e gemenskapen (i samhället) *ler*

själva namnet godkänns av ..skattemyndigheten (är det väl?)

jag är själv döpt,mest för att omgivningen krävde/förväntade sig det,
bekräftade/konfirmerade mig gjorde jag inte (vi var tre stycken på fyra klasser)(?) utanför jönköping
jag var inte troende,vägrade hyckla för presenterna skull.
(har för mig en av de andra avstod av politiska skäl o en var av annan övertygelse)

penke