Japp jag är lycklig

Jag är lycklig

Absolut. Lyckan är ett aktivt val man gör.

Jag är inte lycklig. Jag har stunder av lycka emellanåt, men om jag påstod att jag springer runt och är lycklig jämt så skulle jag ljuga. Avundsjuk på er som kan det.

#4 Jag tror man definierar ordet lycka lite olika också

Här kommer en annan tråd om detta på filosofiifokus.

läs

#5 - naturligtvis är det så.

Som bumbleboo så tror jag att det är olika. Jag är lycklig för att mina barn och barnbarn är friska och för att jag själv är det. Dom finns nära och jag har förmånen att få se barnbarnen växa och utvecklas.

Att umgås med djur är också lycka för mig, så finns dom där korta stunderna/ ögonblicken, att betrakta en vacker blomma och glädja sig åt dess färg och vilken fantastisk skapelse den är.

Att vakna av fågelsång, betrakta en myras strävan att släpa något till stacken, att titta på fullmånens sken bakom kala trädgrenar, vackert och lite kusligt. Att ta en promenad en vinterkväll med snön knarrande under skorna och stjärnhimlen där ovanför.

Stunder av lycka att att glädjas åt och vara tacksam för så jag är lycklig som får uppleva allt detta.

Toyan

Jag betraktar mig själv som mycket lyckligt lottad och är väldigt lycklig! Jag tror att acceptans är en väldigt viktig nyckel till lycka.

Jo men även om lycka är olika saker för olika människor, så är "att leva ett lyckligt liv" generellt detsamma för alla, även om innehållet i dessa olika "lyckliga liv" varierar mycket.

Generellt är också att lyckan inte kommer till en av sig själv, man måste bestämma sig för att vara lycklig.

I detta ingår en rad faktorer, exempelvis positiv mental självträning så att man lär sig att vara glad över det man kan och det man har, istället för att vara ledsen för det man inte kan och det man inte har.

Mycket bra sagt Peter…

ett beslut man tar… att sätta fokus på det fina i livet, välja att låta det fina ta störst plats.

Ja det tror jag med, det var det jag menade med acceptans. Att acceptera att så här är mitt liv nu och det är helt okej gör att man slutar titta på andra, slutar titta på vad man inte har och inte kan… och med det kommer uppskattningen av det egna livet. Åtminstone har det varit så för mig.

Håller med!

…mmmmjooo,man behöver släppa in lyckan i sitt liv..

funderar lite på vad ni skriver ovan..
jag undrar om inte lyckan är en..talang,liksom
något alla fått med sig från början,något man kan träna upp,bli "bättre" på..Om man vill
för en del är ju inte lyckliga förrän de är riktigt olyckliga (!)

..jag tycker jag kan känna lyckan/skönheten,även i ..sorgen … hmm
missförstå den som vill,jag kan inte just nu förklara,bara vet,själv

penke