1959 kommer jag ihåg för jag satt klistrad framför TV:n när Pelé spelade fotboll.

1963 när John F. Kennedy blev mördad.

1977 när Elvis Presley dog.

1973, 1974, 1978 och 1982 när mina barn föddes.

2009 när jag mötte ……

59 är ett viktigt årtal för mig också, för då är jag född

85 är också ett viktigt år, för då gifte jag mig.

och jag minns faktiskt 68 - det var en galen tid

Jag minns 1960 först, som den torraste sommaren i mannaminne. Vi hade inget vatten i brunnen och när en tankbil kom och fyllde på försvann vattnet på mindre än en timme i de stora jordsprickorna i brunnsväggen.

Sedan minns jag när Dag Hammarsköld dog 1961 och när John F. Kennedy blev skjuten 1963. Å så förstås 1962 när vi köpte första TVn. Därefter 1964 när jag såg en majbrasa för första gången.

Efter det februari 1968, jag fick diabetes, jag drack tio liter per dag, stort trauma, inget stöd, vården var bestraffande, inte hjälpande. Senare samma år blev Martin Luther King skjuten i Memphis och bara två månader senare Robert Kennedy.

Månlandningen 1969 minns jag också, vi fick ledigt från skolan för att vara hemma och titta på TV. Därefter är 1971 ett starkt år. Jag blev tvungen att börja jobba och försörja mig själv redan som 16-åring, vilket inte var så vanligt då.

Jag flyttade till Jämtland 1973, det minns jag starkt. Våren var oerhört sen det året och bladen på björkarna hade inte spruckit ut den 1 juni.

Flyttade till Göteborg 1981, jag blev blind 1984 så klart också ett starkt minne. Transplanterad första gången 1987, tungt traumatiskt. Totalförlamning i armar och ben 1989. Låg på sjukhus helt immobiliserad i 14 månader.

Andra transplantationen 1990, åter i dialys 1992, starka minnen. Träffade min fru 1993 och flyttade hit till vårt eget lilla röda hus med vita knutar på landet i maj 1995, starkt positivt minne.

Barnen föds, första i december 2000, jag stod bredvid i 29 timmar, men det var ännu tuffare för min fru förstås. Andra barnet i september 2002, akutsnitt, jag trodde att jag skulle förlora både fru och dotteroch bli ensam kvar med en 21 månader gammal son, mycket tungt minne.

År 1997 minns jag knappt, mer eller mindre blodförgiftad hela året fram till oktober då amputation ett var ett faktum. Den andra tre veckor senare. Jobbade hårt på att få min fru att inte ge upp och få henne att förstå att jag aldrig skulle acceptera ett liv som grönsak för henne att sköta.

Det sista starka årsminnet var när jag höll på att drabbas av hjärtinfarkt för drygt två år sedan. Det gick bra och jag finns ännu för min familj.

Därefter har det varit en ganska jämn och trivsam resa tillsammans med fru och barn.

Peter !!!

Vilket hårt liv du levt…

Tårarna rinner när jag läser detta.

Vilken kraft och vilken styrka du besitter!! Så stark vilja att leva,

det allra bästa liv du kan ha.

Tack för att du delade med dig av din historia.

Du inspirerar mig till att aldrig ge upp eller tappa modet.

Nilla

Kan bara instämma i vad Nillanb skriver.

Årtal.-Jah har ju ett bra minne.Kan inte för mitt liv komma i håg årtal..

Men det som har etsatsigfast är Mordet på Kennedy man såg ju det på Tv o det är något som jag kommer i håg men inte årtalet.Men som ni skriver så var det 63.

#4 #5 Tack. Ja av någon anledning kommer jag ihåg de största traumaåren bäst. De lätta åren minns jag mer som en "god sockerkakssmet" utan specifika siffror.

Jag kom just på en annan grej som sitter som klistrad i minnet. Det var 1962, jag var på väg hem från skolan när det dök upp en sån glödlampa som  Oppfinnarjocke får när en idé dyker upp. Plötsligt slog det mig bara hur klockan funkar. Min lärarinna hade tragglat med mig länge, men på ett sätt som fick mina associationer iväg på helt andra banor. Nu bara föll allt på plats på en gång

1984 när jag föddes :-)

1974,

Jag fick mitt Körkort och

ABBA vann melodifestivalen…

Det var tider det…  

1981

Tre händelser på lika många månader, som vände mitt liv upp och ner

Jag blev grymt dumpad av den jag då trodde var mitt livs stora kärlek och jag förlorade illusionen att om man bara älskar någon tillräckligt mycket så blir man älskad tillbaka.

jag fick mitt första riktiga jobb och kände mig rik som ett troll. jag glömmer aldrig när jag åkte till IKEA och köpte mitt livs första soffa.

mamma dog

1978 - föddes jag

1996 - första utlandsresan med väninnor, galet roligt & man fick känna sig vuxen !

1997 - trauma & en helomvändning av livet

1998 - Möter mitt livs stora kärlek, kändes som en fin balans med tanke på året innan.

2004 - Färdig sjuksköterska & får första jobbet, vilken känsla !

2005 - Underbara systerdottern föds och jag blir moster !

2006 - bästa väninnan tar sitt liv

2007 - Min älskade farfar lämnar jordelivet & min son& första barn föds

2008 - Blir ensamstående

2009 - Hoppas jag fortfarande vid sitt slut ska kännas som ett fantastiskt bra år !

Peter jag kan bara instämma i vad Nillan säger. Du är en otroligt strark person, vilken kämparglöd!

Du skrev att du blev blind, fick du synen åter eftersom du är ute och åker 4 hjuling och plockar bär.

#11 Jag drabbades av kraftiga ögonblödningar så att glaskroppen blev full av blod (som inte är värst genomsynligt). Jag blev opererad två gånger på vardera öga. Det vänstra gick inte att rädda, där har jag nu en glasprotes, men det högra ögat rehabiliterades till 100 %.

Jag var blind under ungefär 6 månader, tillräckligt för att jag skulle inse att allt, precis allt jag gjort var direkt avhängigt en väl fungerande syn. Problemen med mina ögon började i oktober 1984 och var i stort sett helt över samma dag Palme blev skjuten, för det var då jag upptäckte att jag kunde läsa rubrikerna med förstoringsglas.

Detta med boxningsmatchen fick mig att minnas, då hela skolan gick från lektionerna för att titta på när Ingmar Stenmark åkte sina lopp…

Det finns annars så många minnen från vissa årtal att de inte går att radda upp… Sedan är det ju såklart några år som fallit totalt i glömska, vet inte om det hör till åldern…

1989 Berlinmuren revs, och min älskade son föddes