Några av dessa påståenden känner jag mig skyldig till!

 Jasså vilka?

Om man får veta:

Nää inte kan jag berätta det. Chefen kanske läser och kommer ihåg…

Jag blir så nyfiken Cristine men kommer inte in på länken?

Nu då

Nix, fick inte upp det nu heller.Tack i alla fall!

De flesta av de där utsagorna är väl antingen något som hoppar ut som en groda ur munnen på ungdomar, eller/och kanske något som yttras en gång i livet, av uppenbara skäl, men det finns ett uttryck där som faktiskt förekommer i vardagen och jag tycker verkligen illa om det:

-Vad tänker du på?

Här är varför jag ogillar det:

1 Det man tänker på är oftast såpass omfattande att jag skulle behöva förklara i en timme för att ge ett korrekt svar.

2 Frågan kommer oftast i en situation där jag absolut inte har någon som helst lust att tala om saken.

3 Frågan stör mina cirklar. Jag blir fullständigt avbruten i funderingar jag helst hade fått fundera färdigt på.

4 Orsaken till att jag är tyst och ingenting säger är ju just att jag funderar och då vill jag få fundera ifred utan avbrott.

5 Frågan ställs när frågeställaren endera är osäker på sig själv eller när denne har så tråkigt att hon/han behöver underhållas. Sätt på TV'n istället för att krascha mina funderingar!

Att tänka hör till människans största nöjen!

Jag upplever det som en integritetskränkning att få den sortens frågor. Det känns som att vederbörande vill krypa in under skinnet på en, till det allra mest privata. Om jag vill dela mina tankar med någon så gör jag det oombedd. Annars får det vara.

Ja jag håller med i allt vad Peter säger, jag tycker heller inte om den frågan.

Är du så där cool idag Chik!!? ;-))