Jag brukar kalla det för snälla hus och mindre snälla hus!

Jag som har kommit in som "föreläsare" och handledare för många olika personalgrupper har verkligen känt av det. Tänk att komma in i ett rum där det hänger istappar från taket och det är iskallt i rummet! Eller att komma till ett varmt välkomnande rum… men där handlar det om personerna i rummet inte huset i sig…

#1 Så säger jag ju också! *ler* Man känner om ett hus är snällt eller inet.

Kram

Ja jag håller med! Har även gått in i hus där det varit tomt… ingen energi alls trots att det bodde människor där, det var lite skumt men stämde mycket bra med människorna insåg jag senare.

Samma här, jag känner av hus och platser väldigt väl och även människorna jag träffar. När jag kom in i den lght jag ska flytta in i kändes allt bra så nu hoppas jag att det stämmer bra den här ggr oxå.

Jag känner av energi från människor, djur och hus. Det är jobbigt när jag går någonstans och jag känner av hur stämningen är tryckt i sällskapet! Förstår ni vad jag menar? /kram Spanaren

Ps Plus att jag känner av energier via att samtala så här också

Absolut Spanaren!

Men stämningar tror jag att vi alla är känsliga för eller? Om två personer i ett sällskap inte kommer överens känner ju alla av hur energin i rummet förändras och blir tung och lite jobbig. Barn är ju specialister på att känna av stämningar.

#6..  *nickar instämmande och förstår till 100%*    

Ja det håller jag med om! Visst kan man känna av mkt, inte bara sig själv, utan så mkt annat!

#8 Hej, hej min vän och bra att du och Hoppfull, Soffe och alla andra förstår hur jag menar *fniss* / kram Spanaren

På tal om energier så ska jag iväg, nästa Fredag, till en person som har konstiga energier i ett rum i sin bostad. Ska känna av vad det är för något/någon där. Det blir en bra utmaning.

#11 Är du så duktig GunillaF så att du blir anlitad att känna av

Vill du berätta sen hur det gick? / kram Spanaren

#11… Vad spännande!  och hoppas oxå  nyfiket på att vi får veta  hur det gick. *håller tummarna*

Jag tar det som träningstillfällen.

Så klart ni får veta!

Jag har också lätt att känna in olika människor.Det mest pinsamma tycker jag är när man vet att den man talar med ljuger en upp i ansiktet och så står man där och skall hålla masken…….

Ja ibland känner man av mer än vad man tror och är medveten om, ibland är man mer öppen än stängd eller tvärtom och då kan det bli jobbigt att känna av för mkt, därför är det nog viktigt att stänga av den kanalen oxå.. Så roligt är det inte att känna av allt och alla hela tiden..

#15 Håller helt med! Det känns så förolämpande på något sätt… tänk om de visste…

#15 och tänk om den personen läser av oss när vi håller masken ..

Ja det har hänt mej några gånger och då är det svårt att hålla masken.

#19 Ja då blir det lite svårare!

#18 och #19 Vad fina i kanten ni är!

Jag kan då inte skryta med det precis. Jag brukar ifrågasätta vad den/dom håller på med!

När det gäller människor och stämningar så är jag också bra på att känna av dem - men så har det alltid varit och jag är så van vid det så jag tänker inte ens på det. Det är inget jag gör medvetet, utan jag har alltid trott att alla kan det. Nu börjar jag förstå att det kanske inte är så…. jag vet nästan alltid när människor ljuger, men om det beror på att jag är bra på att tolka tonfall, miner och kroppspråk eller om det är nån annan förmåga vet jag inte.

Ibland är det ganska jobbigt att "läsa av"… Man inser ibland saker man inte ville veta om vissa personer men som gör det nästan omöjligt att bete sig som om man inget vet/förstått…

Eller när man vet att en elev "fuskar"… Man måste ju kunna bevisa det, det går inte att bara säga - jo, jag vet…

Ibland är det ju positivt… Exempelvis när man inser att en aggressiv person egentligen är rädd… Man ger ett mer adekvat bemötande då…