Jaaaa, jag har aldrig förstått det där med att det är den som fyller år som bjuder på fest… det borde väl vara den som fyller år som blir bjuden på fest! Jag har alltid saagt så, man är så trött efter sin egen födelsedag så att man är gråtfärdig… gästerna har haft supertrevligt men själv har man rusat runt och stått i köket mest. Inte hunnit äta eller sitta och prata ordentligt med en enda människa…

Kan du inte önska dig det istället för presenter? En fest, fix och färdig!

Men Cristine…..allt det där behöver du inte, om du inte vill förståss!

Man kan ju sprida ut att man inte vill ha uppvaktningar.

Sätta ut annons i dagstidningen om att man undanber sig uppvaktning har nästan motsatt effekt har jag hört. Det blir flera som blir påminda och kommer ändå…..

När jag fyllde femtio sa jag till de jag förstog skulle komma att jag inte ville fira den dagen mer än en vanlig födelsedag så det var bara mina barn med familjer som kom + ett par kompisar. Jag jobbade dessutom hela dagen och det kändes alldeles utmärkt!

Christine, det här är nåt jag bävar för också och har försökt styra undan årets men oj vad mycket besvikna miner det blir. Min dotter har lovat att komma hit och fixa till men för och efterarbetet blir ändå kvar. Jag vill helst rymma

Jo det tycker jag absolut. Jag brukar åka bort när jag fyller nått stort men det är ju också kul att fira med släkt och vänner. Kanske du kan prata med någon av dina närmste om de vill vara lite personal för dig. Har jag varit på en släktings 50 års kalas och jag tyckte det var lika kul som att sitta och vara trevlig, på det sättet hade jag ju mer kontakt med alla som var där, även de jag inte kände så bra.

Annars ring mig så kommer jag och hjälper dig

Givetvis ska det vara som Hoppfull säger.

Jag har inte varit på många "jämna" tillstållningar, men jag har ändå sett ett mönster. När kvinnor fyller jämt så är det som Cristine beskriver - när männen fyller jämt så blir det Hoppfulls variant. Männen har alltid någon hjälpsam kvinna i sin närhet som tar hand om allt

När jag bodde i Norrland hade vi det som tradition. Vi ordnade fest för den som fyllde år. Överraskningspartaj med lite kidnappning på dagen och så kul aktivteter och sedan dusch eller spa, göra sig fin och så fest med god mat och dryck istället för presenter! Det är oerhört kul och enormt uppskattat!

Ja! Det blir väl så.

Men när jag fylde 50 så jorde min sambo o barn överasknings kalas med vänner o bekantar o jag gjorde ingen ting…

Men så som du säger Cristine så är det.

Men om jag ser till min själv, så vill jag gjärna ha full koll. Mina Flickor har slutat att säga att dom gör. För jag är där ändå o grejar o tycker. Så i mitt fall får jag skylla mig själv.

Ja *suck* helst skulle man vilja gå på restaurang den dagen, eller så göra som i en del länder inte fylla alls. Jag har sagt till flera ggr att jag inte fyller men de kommer ändå(på ojämna) fast mindre.

Jag det var en rejäl baluns när jag fyllde 50. Massor av folk i omgångar och till slut alla i en enda röra, släkt, vänner och grannar. Det är ju ändå 10 år mellan gångerna, så jag tycker att jag kan tåla det.

Min fru har en annan approach. Hon och hennes familj (mamma, pappa, syster) fyller 200 år tillsammans i år, så de åker på någon utlandsresa ihop.

Ja jag vill nog gärna ha stor fest när jag fyller jämt nästa gång. Jag tycker att det är kul trots allt. Man kan ju välja upplägg lite med… sist hade vi festen hemma och då blir det ju spring och grejande men hyr man en lokal och anställer några ungdomar till att servera osv så blir det ju annorlunda.

Visst Cristine borde det vara andra som skulle både betala och åtminstone göra jobbet?! Både jag och gubben fyller jämt i år men det blir inga storkalas!!!

Om du VILL ha en ..livfull uppvaktning,gör som Hoppfull redan skrivit,önska dig en fest, någar som städar innan,några som fixar mat,kaffe tårta,musik,ev. lokal,några som städar o diskar efteråt,fixar med tält osv..hur de gör,det är ju deras problem/nöje..

köpta prylar har man oftast för många av redan innan tidigare jämna år,det roliga är ju mäniskorna som kommer (ev. om de har med sig någon personlig gjord sak,det är mer från hjärtat)

jag tycker du kan börja redan nu,förvarna "alla" om att du hellre vill ha ett hejdundrande ..kafferep,så kan de ha sina "planeringsmöten" :- )

å du kommer att bara kunna glida omkring å bli hurrad för,den dagen *ler*

penke

#12 Precis så tänker jag med! Prylar är ju ganska ointressant medan en fest som man själv blir bjuden på är helt perfekt! Hm, så kanske man ska göra själv nästa gång

Eller var glad för att det blir en massa stök och extra jobb för att folk minns dig och tycker om dig och vill komma och fira din dag…

He he ja det är ju roligt att träffa alla om man har tid att tala med dem, hmmm jag undrar jag om mina killar skulle odrna festen åt mej, de orkar ju inte ordna för sig själva Saker önskar jag mej inte. Jag har ju inte fått innan eftersom jag inte fyllde år utomlands(det var skönt) och bäst av allt var att man inte visste riktigt hur gammal man var för man tänkte aldrig på det(där var det namnsdagar som gällde med bara ett grattis) jo jag firade en gång kom jag på nu, jag firade min trettio års dag med stor fest på restaurang men fick reda på utav mamma dagen efter att jag fyllt 29(pinsamt) nu vet jag inte hur det är..det kanske har blivit som här, jag måste fråga.

Nää penke..det där att glida omkring och bli hurrad för är nog inget för mej*asg* bara tanken på att se mej gliiida gör att jag viker mej dubbel och om de hurrar tänker jag på att ,är det något att hurra för att man är ett steg till närmre graven Ha ha ha. Nej man kanske skulle kunna spara ihop till en kort resa och bara vila den dagen. Sedan om de kommer pö om pö för att dricka kaffe när man är tillbaka det tycker jag går bra och då kan man sitta ner med gästerna och prata.

Jag skaffade över 30 år sedan en tradition till mina släktingar och vänner. Den blev faktiskt oväntat populär och har varat år efter år. Innan jag fyllde 30 år sa jag till alla. "Ni är välkommen att laga mat hos mig". Så handlade jag olika sorts ingredienser och la alltihopa på köksbordet precis innan gästerna kom. Först var det kö till badrummet när kockarna tvättade sina händer och sedan samlade hela bunten i köket. Och då började matlagninen ta riktigt fart. Vår kök förvandlades som skrattkammare i Gröna Lund bara på några minuter. Kockarna stojade så att deras skratt lockade även närmaste grannar med i min matlagningsfest. Jag smet från köket och tog mina och gästernas barn med mig och vi dukade bordet ihop. Så barnen kände sig viktiga och var stolta när de fick vara med och fixa fintdukat bord åt oss alla. Mina matlagninsfester blev så efterfrågade, att många tyckte, att det är trist, att alla i min familj fyller år bara en gång om året. När barnen växte togs de befälet i köket med gästerna och jag har fått duka bordet ensam.  

Pirkkolino.

Det var en rolig idé! Har du bestämt mat oxå innan då eller får gästerna hitta på själva?

Nej, nej, det är inte du som ska fixa och trixa på din dag. Du ska bli bortskämd och andra får fixa och trixa, det är du väl unnad. Kom hit bara så ska jag fixa partaj för dig

Stor kram / Madde

#17 Jag väljer olika sorts ingredienser och gästerna har alltid fått improvisera själv vad de vill ha resultat. Den biten alla har tyckt vara den roligaste momentet när det har funnits ibland 10 till 15 kockar i köket. Att få umgås samtidigt när alla ta först del på planeringen, "vad ska det blir för mat idag".

JA, det är ju Din dag då Cristine ! Du ska hyllas som den värsta drottningen då ju:) Ta fram divanen och låt dem komma med ömsom hyllningar, god mat, praliner och softa drinkar. Under tiden som någon står och fläktar dig med ett palmblad, spelas underbar musik och in kommer artister som endast är där för att roa och behaga dig;) För det är du värd…Kramar från din medis:)

Mycket bra idé Pirkolino:)

Gahella…tack……

Jag får tacka för alla råd och erbjudanden, ni är underbara alla ni, jag lovar att om jag vinner på någon av lotterna(borde ha bra chans, det är dragningar varje dag) så gör jag en jättefest för er i sommar. Naturligtvis med personal som serverar.

Får en annan oxå va med!?

Jag gillar inte alls att vara i fokus ö h t och finge jag välja skulle jag se min kommande 50-års dag gå i stillhetens tecken. Nu är det ju nästan 2 år till dess som tur är, så jag ska inte börja och gruva mig i förväg.

Jag gillar inte överraskningar heller, kontrollmänniska som jag är, så det går oxå bort.

Ja, så rolig är jag…

#2. Jag gjorde precis som du. Till och med med jobbet . Har aldrig brytt mig om födelsedagar, mer än när jag var liten förstås. Lika gjorde gubben när han fyllde. Så inga stora kalas här heller där man blir som en urvriden disktrasa när det hela är över. Nä fy.

Vilken underbart rolig och generös idé Cristine! Vinner du, ska vi göra det mycket minnesvärt för dig;) Kram vännen.

Hahaha…Mammis, våga släpp kontrollen! Tjohoooo:)

När jag fyllde 50 år fick min mamma som då var för sjuk att följa med, bjuda mig, mina 3 barn och barnens pappa (mitt X) på Gondolen. Det är en lyxrestaurang med lite 50-tals touch, precis som jag;) Vi åt hummer med gott vin till förrätt och som varmrätt åt vi allt från sjötunga till rådjurssadel med annat gott vin till. Sedan blev det kaffe med avec och efter det lååång drinks. Hejåhå va vi rullade därifrån…

Vad som var kul, är att Gondolen åt vi ofta på som barn då det var i Konsums ägo då. Så när mor och far ville slå på stort gick vi dit. Det var som en cirkel som slöt sig på nått sätt.

Alla är inbjudna…ni kan ju sända en bön till universum! *hi hihiii*

Jag har för mej att vi också åt på Gondolen(du talar om Stockholm nu, va!)

Pappa var ordförande i Handels och konsumföreståndare så vi var ofta i Stockholm.

ba´h,

man ska inte vänta på lottovinster för att börja leva/ha fest/kul göra allt det där ..

boka datum för en ..knytis,så blir det en fest ! Basta!

Tveka alldrig ! *ler*

penke

Om du bakar bullarna

Ja det är i Stockholm och du är välkommen och hälsa på när du vill:)

Topp !

No doubt! *ler*

fast,jag är bättre på brödlimpor ..

penke

¿ när !

Man tackar Gahella!

Äsch..dina bullar är säkert jättgoda.

Jag har slutat fylla år. Varför fira att man är ett år närmare döden?

Man behöver ju inte se det maximalt negativt, man kan ju se det som att man firar att man faktiskt fick det här livet, familjen och vännerna. Genom firandet visar man sina nära och alla vänner att de är viktiga och att de betyder allt.

Det har du ju rätt i Peter, men jag föredrar nog att träffa mina vänner lite eftersom och inte alla på en gång. Då har man tid att visa sin uppskattning. Det är ju omöjligt att samtala med 50 pers t.ex på några få timmar, man hälsar dem välkommen i dörren, sedan ser man dem bara när man går förbi och byter tallrikar, en stund vid kaffet när man samtalar med de som sitter närmast och när de går, och då blir det att " vi måste ses så vi kan prata, jag hör av mej" " hej då..synd att vi inte hann se dej så mycket" så blev det ungefär på min 60 års dag. De jag hann prata med var de som kom ut i köket och hjälpte till att röja. Ändå var de där 5-6 timmar.

jag håller med. Det kan vara värt att fira att man faktiskt uppnått en viss ålder också. Bara de senaste två åren har fyra unga kvinnor i min krets gått bort alldeles för tidigt. de var mellan 20 och 53.

Det är sånt som får en att börja tänka. Födelsedagar kan ses som en hyllning till livet och om jag firar min 50-årsadag i sommar så blir mycket av tacksamhet över att jag fortfarande är här.

Hm, så ska jag försöka börja tänka… jag som for så oerhört illa av att fylla förtio!

Jag alltid tyckt att fira födelsedagar och ännu mera desto högre siffror jag har i bagaget. Nu har min önska att få fira min nästa födelsedag ökat ännu mer. För att nästa vecka går jag till begravning. En nära vän som hastigt lämnade livet. Hon skulle fylla 42 år den 12 maj.

Oh så ung hon var, jag är lessen för din skull! Styrkekram!

Jättetack Cristine..jag behöver verkligen styrka att vara stöd till mina egna barn och honom som miste sin fru. Han är mina barns barndomskompis. Han blev ensam med deras två döttrar 8 o 9 år gamla. Känns så overkligt att deras mamma är borta. Kram. Pirkko.