Jag döptes som barn men har gått ur kyrkan för några år sedan.

Jag är döpt, sonen är bara namngivelse. Jag är inte troende, han får döpa sig sen om han vill. Jag är dock med i svenska kyrkan för att de gör mycket bra saker.

Jag komfimerade mig aldrig
Skulle jag någon gång gifta mig, blir det absolut inte i kyrka. Går bara till kyrkan vid absolut speciella tillfällen inte annars.

Jag är döpt, konfirmerad och gift i svenska kyrkan.

Jag är döpt som 19-åring och sedan dess medlem i Svenska kyrkan. Min man och jag gifte oss i kyrkan och båda våra döttrar är döpta som barn.

Döpt som barn. Vet att vissa döper sig som vuxna för att bli officiell fadder

Känner en som döpte sig för att kunna gifta sig i kyrkan, de krävde att paret skulle vara döpt.

Jag döptes på BB av en präst. Så synd att jag aldrig frågade varför på BB. Däremot minns jag prästens namn 🙂
Jag är konfirmerad i Sv Kyrkan.
Det är ju ganska traditionellt men jag vill inte något annat.

😄

#5 Det var ett konstigt krav. Det räcker med att en är medlem i kyrkan.

#7: Kanske de misuppfattat? Eller det beror på region? Min kusin behövde döpas för att bli fadder till exempel. Svenska kyrkan.

Och min faster behövde döpas för att gifta sig via svenska kyrkan.

#8 Jättemärkligt. Man behöver inte vara döpt för att gifta sig i svenska kyrkan.

#8 Man måste inte vara döpt (var så förr tror jag) men däremot måste ena vara med i svenska kyrkan

#10: Well det var före 2000 som hon gifte sig.

Det med fadder var 2 år sedan

Är liksom mina föräldrar döpt i (svenska) kyrkan. Min far dog när jag precis fyllt 18 år och jag kom väl i någon form av sorg/depression iom att jag så hastigt blev faderslös. Gick med i Pingstkyrkan och blev vuxendöpt. Inget jag iof sig ångrar idag. Men har under många årtionden funderat över "Gud" och "religionen" som sådan. Har religionen något över huvud taget med Gud att göra? Eller ifrågasätter jag om det över huvud taget finns en Gud? Har bara hela universum bara uppstått av en slump? Eller finns det en "skapare" av världsaltet?

Har tom ställt frågan till AI på senare år för att få AI svar på frågan (kan lägga upp AI-svaret för den som är intresserad). Men självfallet har inte AI något rakt svar som jag köper.

Men i vart fall så gick jag ur svenska kyrkan för ca sådär 20 år sedan men betecknar mig fortfarande som kristen. Avskyr däremot en mycket specifik religion men den kniper jag käft om.

Jag blir mest ledsen över att så många som inte är medlemmar i kyrkan vänder sig till kyrkan när behov finnes. Likaså att många ickemedlemmar tipsar andra om att kyrkan alltid hjälper.
Därför är jag medlem precis som Fridaaa skriver.

#13: Vad är det för fel i att ensamma människor som inte har någon att snacka med eller saknar vänner vänder sig till svenska kyrkan för att få lite umgänge och ta en fika ihop med? Det är väl bättre att de får lite umgänge än att bara sitta ensamma hemma! Alt är att de får betala dyra slantar till en psykolog.

#14: Tänker att vissa inte vill stå för hela svenska kyrkan (vet ej om alla involverade till exempel är hbtq vänliga) men de har en kyrka i sin trakt som accepterar dem och kan stötta dem.

Eller personer som inte är troende men kyrkan är ända platsen för hjälp pga långa kö-tider och avslag på hjälp de egentligen har rätt till

#9: Jag tror att den regeln funnits.
Sonen till en vän konfirmerades inte och då var hon orolig över att han inte skulle få gifta sig i kyrkan. Det är nog mer än 30 år sedan.

#16 Min man är inte konfirmerad och vi gifte oss för 43 år sedan😉

#14 Jag tycker absolut inte det är fel men fler och fler går ut svenska kyrkan men ändå vill man ha hjälp och bistånd för behov. Man tar kyrkan för givet.

#15: Menar du individer som just vill ha personlig kontakt med en präst för personlig kontakt och samtal just med prästen?
Jag syftade nog mest på gruppträffar där man umgås med andra medborgare med en mysig träff meden kopp kaffe och en smörgås. Helt enkelt få snacka med andra medborgare i kommunen som man bor i.
Jag särskiljer inte "vanliga" medborgare från de som idag kallas HBTQ. Är själv straight kanske jag ska tillägga så ingen missuppfattning blir eftersom du just nämner denna grupp.

#17: Kanske ännu längre tillbaka och hon kanske inte hade rätt då.

#19: Tänker samtal och krisstöd som kyrkan erbjuder. De har även ekonomiskt stöd som de erbjuder.

Jag framhäver hbtq personer i mitt exempel då det än idag finns många sammanhang där kyrkan inte är lika öppen mot hbtq personer (och vi dessutom är en mer utsatt grupp där det förekommer en högre grad av psykisk ohälsa pga utsatthet och brist på acceptans).

#18: Det är väl iof sig inte så konstigt. Kyrkan är ju Guds hus och boning så då ska väl Gud själv hjälpa till och hjälpa de som behöver! Du kan ju inte skjuta skulden på de som gått ur svenska kyrkan av en eller annan anledning. Alla är ju Guds Barn och är Guds skapelse oavsett om vi betalar kyrkoskatt till svenska kyrkan eller inte. Gud särskiljer INGEN!

#22 Kyrkan är inte statlig längre och är ekonomiskt beroende som allt annat.
Inget man bara kan ta för givet tycker jag.

Det där med kyrkans hjälp är en knepig fråga. Kyrkan får in pengar av medlemmar.
Om det inte fanns kanske hjälpen skulle minska. Jag tycker också att ingen ska nekas hjälp. Svårt det där.

Är döpt, för det skulle man vara när jag föddes. När det var dags för konfirmation lät våra föräldrar min bror och mig välja själv. Min bror valde konfirmationsläger och konfirmation. Jag avstod.

Har gått ur svenska kyrkan och skulle aldrig be kyrkan om hjälp. Eftersom jag valt att gå ur anser jag inte att jag ska utnyttja dem heller. Däremot tycker jag om att besöka kyrkor och gå runt på kyrkogårdar. Det är så mycket historia där och mycket vackert att titta på. Är andligt intresserad men tycker inte om organiserad religion med en massa regler, krav och förbud.

I yngre år läste jag bibeln efter att ha sett filmen Jesus Christ Superstar - åtminstone Nya Testamentet. Gamla Testamentet försökte jag mig på två gånger, men kom inte så långt eftersom det var alldeles för grymt och våldsamt för mig. Har läst några valda delar av det, men inte hela. Har också läst många böcker om Jesu liv, för jag tycker det är historiskt intressant, men räknar mig inte som kristen. Därför tyckte jag det var hederligare att gå ur kyrkan.

#21: De tre exempel du tar upp är väl i så fall en fråga mellan Gud och prästen/svenska kyrkan. Den frågan eller dessa problem kan du ju inte lämpa över på människan - människan som Gud själv har skapat. Utan problemet är ju en fråga som Gud får lösa med kyrkan.

#26: Vad jiddrar du om om jag får fråga? Och hur ska kyrkan kunna kommunicera med en påhittad varelse för att lösa problem som handlar om brist på tolerans och acceptans?

Problemen är sammhällets problem och därmed människans. Varje individ har ansvar där. Inte gud. Gud är en ursäkt för att undvika ansvar.

#27: Antingen ska väl kyrkan representera Gud eller är det väl bättre att kyrkan avsäger sig relationen med Gud och drivs som vilken förening eller sammanslutning som helst.

Påhittad varelse? Kyrkan representerar ju denna "varelse" så jag förstår inte problemet?

#28: Fast gud representeras av människor och dessutom ska gud älska alla så återigen kvarstår problemet med att inte alla accepteras…?

Jag förstår inte varför du sa att det är mellan gud och kyrkan? När det handlar om hur kyrkan (inte alla kyrkor och inte alla prästar) behandlar individer?

"De tre exempel du tar upp är väl i så fall en fråga mellan Gud och prästen/svenska kyrkan."

Vilka fall exakt och varför är dessa mellan gud och kyrkan?

"Utan problemet är ju en fråga som Gud får lösa med kyrkan." Och varför löser gud det inte om gud ändå är den som skapat oss alla?
Enligt den logiken vill gud ha krig eller så har gud faktiskt inget inflytande (för att han är en tro och lever enbart så länge folk tror) och just därför finns krig, folkmord, diskriminering, misshandel, etc. etc.

Jag gillar inte när folk menar på att gud är ansvarig. Det är att ta bort ansvaret från det faktiska människorna som är ansvariga förövare. Det gör deras brott okej för om gud inte ingriper måste det ju vara accepterat? Varför ska gud ansvara för människors empati, moral, och förmåga att bete sig trevligt och inte mörda, misshandla, förnedra, etc.?

Kristendom är en tro som binder samman och skapar gemenskap. Den ska inte användas för att flytta ansvaret till en gud så att sammhället (platsen med personerna och problemen) ska slippa ta ansvar.

Min man jobbar i Carl Johans pastorat i Göteborg sedan många år. Det är 7 kyrkor och har certifieras med Regnbågsnyckeln.🙂

Döpt i farmors kök och konfirmerad eftersom min farmor var väldigt starkt troende.
Gick i många år i svenska kyrkans barnverksamhet Miniorerna och Juniorerna.
Har varit med i Pingstkyrkans söndagsskola.

Senare har jag tagit ställning själv och gått ur svenska kyrkan.
Är gift vid en underbar borgerlig ceremoni av en bekant och kommer att begravas borgerligt.

#0: Jag döptes som 4-åring i Uppsala Domkyrka.
Det var min lillasysters pappa som kände att det var viktigt att hans barn blev döpt, så morsan tyckte väl jag kunde åka med av bara farten, även om det framförallt var en ceremoni för lillsyrran.

När det blev dags för konfirmation så gav sig flera av mina klasskompisar iväg på läger i kyrkans regi medan jag markerade mot kyrkans inställning gentemot HBTQ (det här var tidigt 2000-tal) och lämnade Svenska Kyrkan.

Jag tycker om att besöka kyrkor och framförallt kyrkogårdar, men i övrigt har jag och kyrkan en neutral relation.

Pappa hade gått ur svenska kyrkan. De ville inte döpa min bror. Tillslut döptes han. Då gick mamma ur pga beteendet. De ville absolut inte döpa mig. Men mina föräldrar gav sig inte. De lyckades övertala. Jag konfirmerades eftersom jag hade en tro. Min bror gjorde det inte.

Vi gick aldrig i kyrkan eller så, men för min pappa var det självklart att jag skulle döpas. Mina tre äldre halvsyskon (annan pappa) var då inte döpta men fick i likhet med #33 åka med på köpet när jag ändå skulle döpas, haha.

Jag gick igenom utbildningsdelen av konfirmationen och tyckte det var intressant/givande men kände att det inte var rätt för mig att genomföra det. Jag tycker att kyrkor kan vara otroligt vackra och intressanta som byggnader, och de kan ha ett särskilt lugn. När jag pluggade i Uppsala tog jag ofta en paus i domkyrkan under stressiga perioder. Men jag anser inte att jag har någon relation varken med kyrkan eller gud, och det är helt ärligt ren lathet som gör att jag ännu inte gått ur kyrkan.

Både döpt (som bebis) och konfirmerad i svenska kyrkan.

Jag nöddöptes på sjukhuset som nyfödd-

Har gått ur kyrkan för att antal år sen.

Ett av mina barn döptes i Mälaren i samband med konfirmationen.
Hon är det enda av mina fem barn som är döpta.

Jag är döpt och konfirmerad i Norska kyrkan. Och jag gifte mig i svenska kyrkan 1992.
Mina barn är döpta i kyrkan, men de har inte konfirmerat sig av eget val.

Döpt som barn och gift i kyrkan, barnen är döpta i kyrkan och samma med min man. Däremot gick både jag och maken ur kyrkan för några år sedan. Tror äldste sonen också har gått ur, men inte de andra.

Jag är inte döpt, men medlem i svenska kyrkan. Jag tycker kyrkan utför viktigt socialt arbete och själva byggnaderna är viktiga ur en kulturell synvinkel så de får gärna min lilla kyrkoskatt för att bidra till att upprätthålla det hela. Som barn var jag i kyrkan vid skolavslutningar, Lucia och dylikt. Tycker det var fint och högtidligt med kyrkan även om jag inte är troende.