Livskvalitet iFokus

Livskvalitet

Etikett: övrigt
Läst 362 ggr
beem
3

Har du lätt för att hitta vänner ?

Hur är det för dig att hitta vänner ?
Har du lätt för att få vänner och även behålla dem lång tid eller blir det ofta vänner som kommer och går ?


Sorg är kärlek som blivit hemlös
Sorgen är kärlekens pris

mayhem87
2
#1

Både och. Jag har relationer som varat i 20-25år o pågående . Andra som dyker upp och sen försvinner. Jag är väldigt rak o ärlig,lever i en värld som man vanligtvis inte är sån som jag så jag blir utnyttjad ganska ofta pga min snälla natur o det är något som jag tröttnat på så just nu stänger jag ute de flesta människor tills jag själv är bättre på o bedöma vilka som är dåliga då jag gärna vill se gott i alla men är totalt utsatt i det tänkandet då de flesta inte har trevliga avsikter tyvärr.

Mvh Mayhems "hönsmamma"

[Undertaker]
6
#2

Jag har svårt för att både få och behålla vänner. Jag är lite ”udda”. Jag sticker ut med mitt utseende och beteende, dessutom är jag urusel på att starta konversationer. Det är svårt att lära känna nya människor. De vänner jag haft har jag förlorat på grund av flytt eller bara att man vuxit ifrån varandra.

Dessutom tycker jag det är mycket lättare att umgås med djur. Inga i min värld ologiska regler man måste följa.

  • Redigerat 2025-05-30 13:44 av [Undertaker]
Maria
3
#3

Jag har haft lätt att skaffa vänner.
Vissa är bestående, vissa har tyvärr dött och en del vänskap har runnit ut i sanden…

/Maria

Soligajag1
2
#4

Jag har mycket lätt att få nya vänner och behålla dem.
Men sen går tiden, livet går och vänner flyttar. Går bort, eller tar en annan vändning.
Dem vänner jag har kvar har bestått och består i många år. 😀♥️👌😍

HH 🙂

beem
3
#5

Jag har alltid haft lätt att få vänner både nära och lite avlägsnare. Många flyttade från orten och kontakterna avtog mer och mer då man inte kunde träffas så ofta. Jag upplever att åldern också spelar roll. Det var enklare att ha nära vänner då jag var yngre.


Sorg är kärlek som blivit hemlös
Sorgen är kärlekens pris

Fridaaaa
0
#6

Både och.

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Suddgummit
2
#7

#0: Nej, inte längre. Det har varierat väldigt mycket för mig genom åren, många tar mig för att vara extrovert och tror att jag har lätt för sociala kontakter. Men egentligen har jag alltid haft svårt med relationer pga CPTSD. De senaste åren har jag levt mycket i självvald ensamhet och avslutat några vänskapsrelationer som inte har känts bra för mig. Jag har behövt tiden för mig själv och har lärt mig att uppskatta att umgås med mig själv igen. Jag föredrar oftast kontakten med djur även om en god vän kan vara oslagbar också. Men jag har nog blivit väldigt försiktig med vilka jag släpper in nu och lyssnar mycket till min magkänsla, ibland lite för mycket kanske.
Jag har dock ett fåtal vänner som jag fortfarande har någon form av kontakt med där vissa har funnits i bakgrunden i många år, men där vi ibland hörs så lite som vartannat år ungefär. 😄

flocken
2
#8

Det har blivit bättre ju äldre jag blivit.
Alltid haft dåligt självförtroende pga mobbning och min uppväxt. Men nu 40+ vet jag vem jag är, vilka personer som passar mig.
Många av mina vänner har jag lärt känna som vuxen

…………………………………..
Sajtvärd sällskapskaniner och häst och ridsport(Rexkanin inaktiv)Medarbetare fibromyalgi och diabetes

Driver Djurflockens hunddagis och Djurflockens kaninomplacering

[solljust]
1
#9

Jag har alltid haft lätt för att skaffa vänner och var så redan som barn vart jag än gick hittade jag både vuxna och barn jag har alltid vart framåt på det viset och reser mycket så jag har många vänner i andra länder.

Sen har ju så klart vänskaper kommit och gått och jag säger som #1 jag är för rak och ärlig jag är för direkt det kan många ha svårt för men hellre är jag rejäl än att jag spelar spel och teater med folk.

Idag finns några riktiga vänner speciellt en och hon och jag vi är så olika man bara kan tänka sig skulle ni se oss stå bredvid varandra skulle ni tänke men herregud dom där kan knappast ha något gemensamt 🤣men vi har hållit ihop sen vi gick på kyrkans barntimme det var där vi träffades och lärde känna varandra och jag tror vi var fyra eller fem år vi är idag 59 båda två 😎

Jag är väldigt social av mig men också enormt mån om min egentid så jag har valt att ha vänner mer på distans att besöka när jag exempelvis reser tycker inte om att känna mig bunden friheten är allt för mig och jag har med åren också lärt mig väldigt mycket att helt kort och gott bryta kontakten om jag märker att någon på det minsta lilla försöker manipulera eller kliva in på mitt territorium med fula knep då är det bye bye direkt.

Bara senaste halvåret har flera personer rykt jag bröt kontakten och det här måste vi alla lära oss att är det inte givande är det ett slukande av energi då är det banne mig heller inga vänner eller ens bekantskaper att ha kvar då ska dom ut ur våra liv för vi har det bättre utan dom.

Dom som finns kvar är människor jag riktigt litar på och där vi både ger och tar ingen spelar en massa falskt eller snor en massa energi manipulerar och har sig tvärtom där är det rejäla och äkta vänner som man både trivs med och har roligt med.

[snowy00]
2
#10

#0:

Det kommer och går i perioder tror jag, för mig. I vissa perioder har jag i stort sett ingen att umgås med, andra perioder har jag flertalet så det nästan blir "för mycket".

Men över lag har jag nog ganska lätt för att få vänner. De kommer liksom ofta av sig själv, utan att jag för den delen söker en vän.

I grunden är jag nog också en som trivs i min "ensamhet". Jag behöver relativt mycket tid för mig själv, och få återhämta mig från det sociala. Kanske kan man säga att om jag är i sociala sammanhang under två dagar, behöver jag minst en dag för mig själv sedan, för att "grunda mig" igen, och "hämta energi".🤔

[snowy00]
1
#11

Tillägg:

Och oftast har jag samma vänner under lång tid.

RackarFia
1
#12

Nej inte direkt lätt. Jag har svårt att ”släppa in” nya människor och lita på dem, på grund av trauma. Jag är dessutom blyg och ganska reserverad över lag.
Men klickar det kan det utvecklas en fin vänskap som håller länge 😊 Kanske tar lite längre tid än vad som ses som normalt bara.

/Fia ☁️

Tarotstollan
2
#13

Nej. ju äldre man blir ju värre blir det att träffa nya människor.
Är man då dessutom lite av en ensamvarg, är det inte lätt att hitta på något att göra där man träffar folk.

Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!

[snowy00]
3
#14

#10, #11:

Kom bara på en lite "lustig" sak i ämnet. Denna tråd handlar ju om vänner, inte om partners. Men medan jag har relativt lätt för att få vänner, är det helt tvärt om med att få en lämplig partner. Vare sig jag försöker, eller inte försöker, finner jag ingen partner, i stort sett🤷 nu lider jag inte av det… Men det verkar ändå som att jag har lättare att bli vän med de kvinnor jag träffar…och det är ju bra nog, så….😊

  • Redigerat 2025-06-02 03:51 av [snowy00]
beem
4
#15

#14: Då man minst anar händer det 🙂


Sorg är kärlek som blivit hemlös
Sorgen är kärlekens pris

[snowy00]
3
#16

#15:

Jo, du har nog rätt 🙂

Draken
0
#17

Både och. Jag har några vänner som jag umgås med. De har funnits i mitt liv i många herrans år. Däremot så känner jag inge behov av att skaffa nya vänner.

Mvh./ Draken

SKK ansluten uppfödare. Långhårig Chihuahua

Kennel Teiashis