På den tiden jag jobbade på barnsjukhuset i Uppsala fick vi vid behov prata med sjukhusprästen
Det var en positiv och hjälpande pratstund.
Vi hade ofta små barn som var väldigt sjuka och under vissa perioder dog många små barn.
Man lärde ju känna barnen och deras föräldrar så vissa dödsfall var väldigt tunga

#1: även att det inte gäller dödsfall osv. Utan bara en kris

Jag har inte själv erfarenheten men en bekant till mig han låg i skilsmässa för några år sedan och vände sig då till diakonin och han tyckte dom var jättebra och fick väldigt mycket stöd råd och hjälp.

Jag klappade ihop för flera år sedan. Hamnade helt under isen.
Min man körde mig till psykakuten och jag träffade på en fantastisk läkare.
Jag fick rekommendationen av henne att vända mig till sjukhuskyrkan.

Jag fick prata med en präst och fick sedan gå till honom varje vecka i ett helt år.
Det var en räddning.

#0 Jag tog bort ditt andra inlägg vilket var en dublett.

Tack för era svar.
Jag har kontaktat en bekant som hjälper till I kyrkan

Detta är ju en av kyrkans uppgifter och alla som vill kan kontakta, präst och/ eller diakon, det krävs inte att man är medlem i svenska kyrkan för det. Jag bor mellan min församlingskyrka och ett kloster som tillhör svenska kyrkan. Systrarna i klostret tar också emot människor för samtal. Här i byn bor rätt många flyktingar som bl a är muslimer och en del av dessa går på samtal i klostret eller i församlingshemmet.

Jag har ingen egen erfarenhet, men vet att här i trakten gör personer i kyrkan en helt fantastisk insats med att hjälpa och de gör det helt i det tysta.

Jag har inte gjort det själv men har anhöriga som gjort det i samband med livskriser som separation, "tonårsbarnsproblem" och liknande.
De har fått bra hjälp av en diakon och, kanske värt att påpeka, inte kyrkligt relaterat utan helt utan inblandning av tro och religion. 🙂
Jag tror att många drar sig från att söka hjälp hos kyrkan för att de tror att de ska bli "påprackade" diverse religiöst prat men så behöver det alltså inte vara.

Kyrkan har ju ett enormt tapp på medlemmar sedan Kyrkan skildes från staten. Jag kan tycka det är lite synd för Kyrkan hjälper alla oavsett om man är medlem eller ej. Såsom det är nu blir ju Kyrkan som ett slags företag

Vad många inte tänker på är att en kyrklig begravning kostar pengar om man inte är medlem.

När min mamman dog gick jag på samtal via kyrkan. Det var bra.

Viktigt är också att komma ihåg att kyrkan har tystnadsplikt det tror jag kan betyda väldigt mycket för den som behöver söka deras hjälp en trygghet att veta att det någon delar med sig där stannar för dom har skrivit under tystnadsplikten.

Jag var en gång i tiden aktiv inom Missionskyrkan i min ungdom men så var det lite som hände där med en Pastor i Filadelfia i Sthlm som gjorde att jag tog många steg tillbaka det var ett svek och en Pastor som många var rädda för men jag satte mig upp mot honom för jag ansåg att man måste få le i Guds hus men han var helt enkelt inte en snäll person och alla var rädda för honom och in kom jag och vågade sätta mig emot hans maktgalenhet.

Idag går jag andra andliga vägar men dom är inte bättre dom och med åren har jag känt att jag saknar kyrkan jag saknar Kristendomen som jag så många gånger också vart arg på tack vare den Pastorn i Filadelfia på 80 talet han förstörde så mycket han satte skräck i människor men mig lyckades han inte med så jag drog med orden hit kommer jag aldrig mer igen och så blev det jag drog jag kom aldrig tillbaka.

Nu händer något inom mig jag känner längtan tillbaka till kyrkan jag hade en fin tid där i min ungdom i Missionskyrkan på två orter men mötte den här onda Pastorn i Sthlm han förstörde mycket inte bara för mig han var en elak lymmel som folk var rädda för men mig satte han sig inte på.

Jag är i ett skede nu i livet jag märker att jag går tillbaka till Kyrkan mer och mer det är en ren tro den är inte flummig som så många New Age är det är rent det är historia något vi ska vårda ömt och vara stolta över i vårt land att vi har.

Jag tog emot Jesus en gång i tiden och det är evigt man tar emot honom en gång sen finns han med och där för oss. Jag döptes som tonåring ett dop jag önskar göra om men dopet är evigt och en gång det tar jag med mig även om jag önskar kunna göra upplevelsen en gång till men den är evig precis som Gud precis som Jesus så är allt evigt vi alla kommer in i Guds Hus vi är älskade och omfamnade av en enorm fin kraft så kyrkan har så mycket att ge och dom har tystnadsplikt om någon befinner sig i en oro i livet det kan vi lita på 😎

#12: Lite OT men kan man inte göra någon form av "förnyat dop/konfirmation" som vuxen? Min "extramamma" gjorde det, jag är ganska säker på att det var Svenska kyrkan och att hon var sedvanligt döpt och konfirmerad som ung.

Min pappa gick ur Svenska kyrkan i samband med mitt dop, han blev osams med prästen som skulle döpt mig. En annan präst gjorde det i stället och som pappa sa, "Det är inte Gud jag har något otalt med, det är kyrkan!".
När han dog för ett antal år sedan kändes det rätt att han skulle få en vanlig kyrklig begravning. Prästen (som faktiskt var min doppräst, 30 år senare) åtog sig gärna förrättningen, i stället för ersättning eftersom pappa inte var medlem i Svenska kyrkan så bad han att vi skulle skänka en slant till ett välgörande ändamål hans kyrka var engagerad i.

#13: Jag ska ärligt säga att jag inte vet det råder lite olika uppfattningar kring det där med dopet men Bibeln säger i Efesierbrevet 4:5 att en är Herren en är tron ett är dopet.

Själv är jag inte döpt som barn endast vuxen döpt och dom andra som döptes samtidigt som mig jag ska inte säga med säkerhet för det var så många år sedan men säkert var fler av dom döpta som barn i Svenska Kyrkan och jag vet att det råder lite olika åsikter och tolkningar kring det här.

Dopet är ett renande och har man blivit renad en gång behöver man inte renas på nytt men en del gör om det i vuxen ålder en del anser det vara synd andra inte men ser vi på Efesierbrevet 4:5 så är dopet en gång.

Jag får nog instämma med din far där det är inte Gud jag har något otalt med det är kyrkan eller rättare sagt den där dumpastorn från 80-talet så det är inte hela kyrkan heller snarare en person 😂 men jag känner nu att han ska inte förstöra allt men jag blev nog så besviken den gången för det var så oerhört dumt så jag dömde alltihop men jag märker jag omvärderar så mycket och hittar in på renare andliga vägar 😎