Nej jag går oftast ensam.
Ibland med min man,

Jag promenerar inte alls numera.

Tyvärr inte eftersom jag saknar mina långpromenader. Redan som 5-åring kunde jag gå en hel mil (för att få en karamell) och sedan har jag haft flera hundar som vi gemensamt har haft glädje av långpromenader, om man nu räknar en mil som långt. Tyvärr verkar det som om det är omöjligt nu, men hoppet är ju det sista som överger en.

Promenader är mitt jobb. Går till 98% själv o det är vad jag trivs bäst med . Är ofta tyst. Pratar jag för mkt reagerar inte hundarna när de måste.
Längd är olika. Men mellan 7-15 km per dag. En vilodag

Promenerar själv. För mig är min promenad för min egen skull. Det fungerar inget bra när jag ska gå med någon eller några andra som går snabbare/långsammare än mig. Bättre när jag får bestämma min egen takt.

Går mest med hunden. Sonen och sambon är med ibland men mest med hunden.

Sträckor varierar, 4-7 km oftast, ibland upp till 10 km, per promenad, totalt per dag varierar

Det är lite dåligt med promenader för mig men om jag promenerar gör jag det helst själv. Jag vill ta in omgivningen och njuta.
Det är jobbigt att promenera och prata 🙂
Ett löfte till mig själv i höst var att ta en promenad varje dag. Jag har inte börjat än 🤔

Jag föredrar att promenera ensam, eller med hund(ar). Promenader är suverän 'tanke-tid', får ofta inspiration eller nya uppslag till skrivande när jag är ute och knatar.

Vissa gånger vill jag promenera ensam med en podcast i öronen och bara vara ifred. Men andra gånger är det trevligt att promenera med andra.

Promenerar nästan alltid själv, lyssnandes på podd, musik eller ljudbok. Ibland promenerar jag med min man eller med någon kompis, men det bästa är ändå att promenera på egen hand tycker jag 🙂

Promenader är, har varit och kommer alltid vara mitt liv typ. Ända sen jag fick gå ut med familjens hund som litet barn.
Jag gillar att gå både med och utan andra människor-som har en hund speciellt, men alltid med en hund i sällskap.

Jag går inte ut utan en hund numera..Dels för att jag inte vill slösa min energi om inte en av mina hundar är med och dels för att jag inte vill bli överfallen för att jag går ensam..Been there done that..Men med en stor hund så kommer inte NÅGON fram..Fegisar såklart.som vågar komma fram när man är utan hund, men inte när hunden är med minsann!?

Så nej jag går aldrig någonsin ut ensam numera--inte utan hund eller utan min man..Det är livsfarligt att gå ut ensam här ju..😢🤔

Förut promenerade jag mycket men min kompis och hennes hund.
Numera blir det inte mycket promenerande mer än när jag skall handla eller gå till något ställe, min värk i ben och rygg blir bara värre ju mer jag rör mig.
Saknar dock att komma ut i naturen.

Går väldigt mycket helst själv tycker det är lite besvärligt att ha någon med men det händer fast bäst trivs jag att få gå i min egen takt och jag rör mig gärna i jobbiga terränger och låter kroppen jobba då trivs jag som bäst.

Jag minns inte sist jag tog en knäpptyst promenad. Antingen promenerar jag med någon (oftast hund, sambon eller min bästa vän). Eller så pratar jag i telefon med t.ex mormor. Ytterst sällan går jag ensam, och i så fall lyssnar jag på musik.
Det händer inte längre att jag tar en promenad utan ”syfte” heller. Det är antingen för att ta mig från punkt A till punkt B, eller för att rasta hunden 😊

Jag går gärna själv. Helst utan hund också. Då kan jag tänka fritt och dessutom lyssna på musik.

#14: Precis som för mig.. Jag går heller aldrig ut på promenad eller dylikt numera om jag inte har ett specifikt syfte..Som att rasta hundarna, handla eller dylikt..

Men det betyder ju inte att vi är lata, eller hur!?
Utan vi är ju bara extra smarta, praktiska och sparar vår energi till när den behövs på riktigt..😉😄

Det var helt värdelöst att vara ute och gå utan hund så hästen fick hänga med på promenader under den period som hundarna var skadade/jag var hundlös.
Hon får iofs följa med annars också men då blev det oftare.

Jag går ofta tillsammans med min bästa kompis och hennes hundar, vi babblar om allt mellan himmel och jord och diskuterar verkligen de mest udda ämnen.

Men att vara ute i naturen med min/a hund/ar, gärna med lite fika också, det är en guldkant på tillvaron.

Jag älskar att gå promenader och helst vill jag ha en hund med mig men det går lika bra att gå själv. Jag vill inte ha hörlurar utan jag vill höra naturen, hunden och omgivningen runt mig. Jag går oftast ensam eller med hund när jag går promenader. Helst promenader i skogen och /eller nära vatten.

Gillar att lyssna på musik när jag är ute och går. Det går inte när jag har hunden med mig.
Går därför helst ensam. Om inte mamma vill ut och spela Pokemon.