God Morgon !

3 grader och regn mellan varven.

Äntligen går det att komma in på iFokus vet inte varför det blir så där och det varade en bra stund så hoppas det håller ihop nu.

Ha en fin dag.

God morgon 😊
Önskar er alla en fin skottdag. Jag ska strax träffa en ny väninna, det ska bli så roligt 😊

Jag insåg inte ens att det var skottår.

Här är det några minus och ganska grått, men är ändå okej väder. Sov relativt ok även om jag drömde skumt och vaknade en massa gånger. Ikväll runt 18 ska jag till nåt som heter Vardagsrummet som kyrkan håller i en gång i månaden. Missade förra gången som var den första träffen för jag var sjuk, men idag tänkte jag gå. Är prästen som konfirmerade mig som håller i gruppen, tillsammans med en diakon som jag lärde känna när jag var konfirmandledare och dylikt som tonåring. Så känt båda sen jag var drygt 14-15 år. Är en chill grupp där man kan dyka upp och så kanske man ser film, spelar spel, snackar lite, gör nåt pyssel eller fikar. Finns inga krav på att man ska vara där hela tiden det håller på (till 21) eller att man måste gå varje gång eller att man måste vara troende eller nåt.

De kom helt enkelt på det för att i denna stad är det så otroligt svårt att träffa nya människor då det faktiskt helt sonika inte finns någonstans att gå, speciellt för de i min ålder (dvs det finns en hel del olika evenemang inom sport och annat för tonåringar och pensionärer) så tanken är lite att man åtminstone en gång i månaden ska komma hemifrån och träffa folk och göra nåt mysigt ihop.

Känner mig positiv till det och längtar till ikväll för att se hur det är där.

#3 Det låter jättetrevligt 🙂

#4: Ja, jag träffar diakonen nu runt en gång per vecka när vi kan för att få lite hjälp kring sorgearbetet efter mamma eftersom psyk fortfarande efter över ett år sen jag bad om en samtalskontakt för det inte kommit till skott. Det är såklart tungt men hon är så enkel att prata med och det hjälper att vi känt varandra så länge. Längtar till att träffa prästen igen för henne har jag nog inte träffat sen jag var tonåring.

#5 När jag kraschade 2008 p.g.a min pappa så var det psykiatrin som rekommenderade mig att besöka sjukhuskyrkan.
I ett år fick jag prata med en präst varje vecka. Samtalets längd bestämde jag helt själv.
Det räddade mig.

#6: Ja, jag kom ju i kontakt med dem först för att jag behövde ansöka om akut hjälp för att kunna köpa mat. Och när jag först ringde så visste diakonen inte att det var jag då jag ju bytt förnamn. Så när jag dök upp blev hon jätteglad att se mig och jag fick en ordentlig kram. Sen ville hon ju veta vad som pågått under alla de år sen vi sågs sist och då nämnde jag hur dåligt jag mådde efter jag förlorade mamma och då sa hon att de har ju en sorggrupp som de håller i några gånger per år, men då den är i princip bara personer som förlorat en partner så föreslog hon att vi kunde ju ses bara hon och jag och gå igenom samma steg som gruppen gör men som sagt privat i stället. Och jag tänkte att värre kan det ju knappast bli så jag tackade ja. Bara varit där tre gånger än så länge men känner mig redan mycket bättre och ser alltid fram emot när jag ska träffa henne igen.

Tror tyvärr många antar att man måste vara djupt troende för att kunna få hjälp genom kyrkan. När det inte alls stämmer, jag tror inte alls på Gud och det vet hon och hon har inte ens nämnt nåt som har med någon tro att göra öht.

#7 Ja kyrkan gör enormt mycket.

Även psykiatrin i mitt fall som sa att du är inte deprimerad utan djupt, djupt ledsen.

@Calcifer, vad fint att du har fått hjälp! 🌹
Jag tror också att det är så, folk undviker att be kyrkan om hjälp eftersom de utgår från att man måste vara troende och dessutom blir tja, pådyvlad diverse religiösa floskler. (Det händer för all del det med men det beror nog på vem man pratar med.)

Idag passar jag den här lilla pärlan igen, så härligt med en sprudlande glad cairn i huset även om hon sover just nu! ❤️

#7 Det är svårt med saker som är knutna till olika religiösa grejer. Hos oss finns tex Pingstkyrkan som, utöver sin kyrklighet anordnar med nåt som kallas Mathjälpen där man som fattig får matkasse varannan vecka. Jag var hur länge som helst negativt inställt eftersom det anordnades genom Pingtskyrkans volontärer och i deras lokaler, men sen visade det sig att det är en helt separat åtgärd från just religiositeten och då går det liksom att se människorna bakom galenskapen (som all religion är för min del).

De har främst hjälpt flyktingar från Ukraina med gratis matkassar två gånger i månaden, men även vi vanliga fattiga i kommunen kan ansöka. Tror många drar sig när man tror det har samröre med Pingstkyrkan (religion överlag, men just här anses Pingstkyrkan lite av en speciell form av knäppskallar), men i själva verkat nämner de bara att man är välkommen även på deras religiösa aktiviteter vid ansökningstillfället, sen har ingen nämnt något om något religiöst för mig.

Jag ska försöka ta en dag å sköta hygienen grundligt. Har typ sedan jag färgade om håret i måndags bara tvättat bensåren och intima delar och sunkat runt i samma kläder så känner mig rätt less på mig själv idag.

#7: Vad härligt att du får stöd och att det börjar ljusna lite för dig för du har haft det rejält tufft och jobbigt. Kyrkorna kan vara fantastiska och jag tror fler och fler blir mer medvetna om att man måste inte tro för att delta i olika aktiviteter.

Det är toppen att dom finns för människor som behöver stöd. Håller alla tummar och tår för dig att allt ordnar sig 😎

Ja jag är otroligt nöjd över att jag till sist sökte hjälp inom kyrkan. Det gick otroligt mycket lättare också när jag insåg att jag känner ju hon man söker stöd till mat igenom, och alltså då visste att hon inte skulle sitta där och predika om Gud och Jesus eller nåt. När jag var tonåring hade de en grupp som hette G.U.D. vilket trots sitt namn inte heller hade nåt med religion att göra. Det var ungefär som Vardagsrummet. Vi sågs en gång i veckan och gjorde lite olika saker som hade filmkväll, spelkväll, eller dylikt. En helg åkte vi dessutom till paradisbadet i staden några timmar bort och var där hela dagen och det var skitkul. När diakonen förklarade att Vardagsrummet är lite lika där så tänkte jag direkt att jag måste prova att gå åtminstone en gång för att känna efter vad det är för nåt.

Men det är ju tyvärr så att många har en rätt negativ bild av kyrkan, och med god anledning tyvärr också. Då är det inte konstigt att man drar sig för att kontakta dem. Hade jag inte känt igenom hennes namn så hade jag nog förmodligen aldrig sökt hjälp där.

Fy vad det regnar och blåser idag. Ett riktigt skitväder.

Godmorgon. Mulet och +1°. Idag är det städning på schemat. Krukorna jag beställt kommer idag så det blir kanske omplantering av sådde.
Önskar alla en fin dag.

#3 Det låter ju jättetrevligt.
Du är stark och har gjort det bra. Du är på rätt väg.

Kanske ska jag lägga in en uppdatering kring detta också. Vet inte om någon minns att jag skrev för ganska länge sedan om hur förjävlig min lägenhet var. Alltså ren och skär blähhhh. Saker överallt, trasiga möbler, etc. Jag fick för några veckor sedan godkänd hjälp från soc efter stöttning från min läkare på psyk och min kontakt hos samcoach att betala en städfirma för att hjälpa mig tömma den på saker så jag kunde leva bra igen. Och nu är vi nästan klara, sängen ska bytas ut och jag måste tvätta igenom typ allt jag äger och har, men annars så är här rent och fint och underbart igen. Jag kommer försöka under kommande månader att se om jag kan krafsa ihop lite saker som typ mattor och gardiner för någon billig slant från erikshjälpen eller liknande, men annars är det verkligen underbart hos mig nu. Sån enorm skillnad.

På tisdag kommer boendestöd hem in till mig för första gången på flera år, då det är så vi ska köra framöver så jag kan få stöttning att hålla efter hur rent och fint det är nu. Kändes nästan overkligt när jag sa "jadå, ni kan komma in till mig nu till veckan" då jag tvärvägrat ta hem någon öht på så länge.

Det hjälper verkligen också mitt mående nåt så enormt. Och i skrivande stund sitter jag vid datorn istället för att ligga som en deg i sängen, och har spelat en massa och ska spela mer. Har även diskat och dammsugit och pysslat med lite annat i hemmet under dagen.

Sjukt vilken skillnad det gör för ens psykiska hälsa att trivas i sitt hem.

#16: Så fantastiskt, jag vet vilken skillnad det är gentemot att leva i misär (vilket det är när ens hem totalt faller ihop). Heja dig, Calcifer, som kämpat på genom allt detta!

#13: Ja fy tusan, jag som hade planerat mysiga hundpromenader och stallhäng. 😝
Fast hundmys kan man ju ha inne också… ❤️❤️❤️

#17: När man hatar att komma hem från affären eller dylikt för ens hem är så hemskt så är det rätt illa. Nu ser jag fram emot det.

#19 Så härligt 🙂

I dag får alla kvinnor fria till sin partner, är det någon som gjort det i dag?💍

Själv har jag ingen partner att fria till men det hade varit trevligt.

Jag "friade" till min kisse och frågade om han ville fortsätta bo hos mig och på det svarade han med att gå till kylskåpet och be om mer mat, så jag tolkade det som ja!😸😻😉

Här regnar det och det är runt + 4 grader.
Skall strax ta på mig och gå ut och handla, behöver sticka in till Clas Ohlsons också och kolla på deras bubbel plast. Behöver det när vi skall packa ner porslin och annat ömtåligt.

#21: Själv lät jag som en mistlur åt mina katter av ingen orsak alls förutom att jag är lite knäpp. Men de kom och ville ha klappar och mys då så jag kanske kan tolka det som om de vill bo kvar ändå trots att matte inte är helt klok. 😂