Ur Wikipedia:

”För att betraktas som en fobi måste den negativa känsla som upplevs vid eller inför exponeringen vara orimlig eller överdriven i intensitet. Det handlar alltså t.ex. endera om att personen reagerar med rädsla eller skräck inför ett objekt eller en situation som vanligtvis inte alltid betraktas som farligt, eller att den rädsla, skräck som uppkommer är överdrivet intensiv.”

» Fobi – Wikipedia

Får jag bidra med en tråd från Hjärnan? 🙂 (Annars, ta bara bort, helt ok.)

https://hjarnan.ifokus.se/discussion/1320803/fobi

Nej inga regelrätt fobier. Men jag ryser av prickar som ser ut på ett visst sätt, tex tunga i förstoring, jordgubbar i förstoring, även larver. Obehag men inte fobi.
Min dotter arbetade på ett Terrarium, jag hade inga problem att hålla i ormarna, spindlar berör mig inte. Fästingar är läskiga kryp.
Mvh/WL

Inga fobier.
Men alla typer av apor är obehagliga. Undviker djurprogram, filmer med apor i. Gå in på en djurpark med levande apor får mig illamående, kallsvettig, yr.

Emetofobi
sprutfobi
Spindlar

Möss, ger mej panik. Som tur är, så har vi bara haft 2 i fällorna i vinter. Men härom dan, så såg jag en mus, som tänkte ta sej i i vardagsrummet via altandörren, men jag skrek så högt att det vände och försvann. Nu har vi satt 3 fällor på den inglasade altanen.

Nix inga fobier.

Ormar tycker jag inte om att titta på spindlar har jag inga problem med

Spindlar och ballonger är mina fobier.

Såg att inne på Hjärnan iFokus så har detta ämne avhandlats😉 Det hade jag glömt…trots att jag själv skrivit i tråden.

https://hjarnan.ifokus.se/discussion/1320803/fobi

Jag är oerhört höjdrädd! Det begränsar mig ibland att jag inte fixar höjder. Vi var på Orsa Björnpark för flera år sedan och vid några av djurhägnen (kanske flera) så har de byggt trädäck som man står på och tittar ner på djuren i sina stora hägn nedanför trädäcket. På åtminstone ett par ställen så tog det stopp för min del, jag kunde inte förmå mig att gå ut på trädäcket för att det var för långt ner till marken i hägnet. För att inte visa barnen att jag var rädd så hittade jag på ursäkter för att slippa gå närmare och så fick de gå fram med sin pappa istället. Nu är de större och vet om min rädsla, men jag var orolig att jag skulle överföra den på dem.

Fobi för maneter. Ja, det låter sjukt, och tro mig, det är sjukt. Men när jag sett årets första manet är det slutbadat. Inte för att jag badar mycket, typ 2 gånger var sommar, men maneter ger mig panik.

En sommar i äldre tonåren blev jag och pappa "fast" i ett stim maneter och han fick bära mig in till stranden för jag var helt hysterisk. Pinsamt men sant.

Jag lider av höjdrädsla men den har blivit bättre och så är jag lite rädd för kor eftersom jag blivit jagade av dem när jag var i tonåren.
Gillar inte ormar heller men skrek inte av skräck när jag sprang på en liten för många år sedan. Hade fullt upp med att stampa i backen och ta hand om en som verkligen hade orm fobi.