Morn Morn Maria . . Men nu har du väl gått iväg med datumet , 😀😆 19:e Maj , I min kalender står det 10:e 😀 Inte så lätt jämnt ! Underbart väder här med ! Solen skiner Så vackert redan , 11 + ☀️😀🌺

#1 Haha. Igen….😃

Jag ska ändra.

God morgon!

Strålande sol, fågelkvitter och 16 grader. Blir en varm dag idag. Vi funderar på ta en tur ute på sjön och fiska lite idag. Måste hitta solskyddskrämerna.

Det är bra Maria, håll oss vakna och alerta på dagens datum!👍
Hade också missat att det var röd dag idag.
Solen uppe här också och just nu + 16,6.

Önskar jag kunde ställa upp balkongdörren men tyvärr röker grannarna under mig och röken går raka vägen in i min lägenhet. Så det är mest under nätterna dörren kan stå öppen, vilket katterna gillar.
Så jag får öppna fönstren i vardagsrummet i stället men det är ju inte detsamma med den vädringen när det är varmt.
Under dagtid är det ett 😈springande att öppna och stänga så fort jag känner den där äckliga doften av cigariller som hon röker!🤮

God morgon

Efter en lång väntan på en ledig mastkran så fick vi upp masten igår.Har även skurat ur båten och lagt in dynor ,satt upp garniner och lite annat smått och gott.Får väl se om vi får upp seglen idag eller om vi får besök av några barn.

Våra fina handdukar ligger också nere i båten så snart är det dags för att bada i sjön.

God morgon 😢

Här är det soligt och 9 grader just nu. Idag ska jag mata mina slingersvansar och fixa och dona lite i terrarierummet.

Tung dag igår när min fru åkte och lämnade oss. Ludvig var ledsen när jag kom hem, Lovisa kontrollerad, men jag lyckades hålla ihop mig och lugna honom. Vi åt middag på altanen, första för i år. Senare såg vi på film och ungarna gick och la sig redan 22.30, jag var uppe nån timme till.

Vaknade med ett rycka av att jag hörde nyckeln i låset och satte mig upp med en känsla av eufori i kroppen - hon har rannsakat sig själv och insett att den nye mannen inte är värd all den smärta och förtvivlan den åsamkar oss - tänkte jag och lyssnade efter steg i trappan. Men det var knäpptyst och jag insåg att jag bara hade drömt.

Jag sover uruselt. Jag kunde inte somna om efter den där drömmen fast jag försökte ända till halv sex. Jag har räknat ut att jag har sovit ungefär 18 timmar totalt sedan min fru släppte bomben i lördags.

Mårning allesammans,. 

Morgonpromenaden avklarad, skönt att få gå iväg innan värmen däckar mig. 

Lider med dig PeterTM - vet precis hur det är, trist nog. 😕

Min ena bror var här med några små pallkragar så idag ska jag försöka ta mig i kragen och skyffla lite jord och sen plantera några Rhododendron, ca 1 m höga, jag köpt. 

Mina knän klarar inte längre rabatter i marknivå, men ett par pallkragar på höjden så kan man lätt rensa ogräs utan att bli ledbruten totalt. .

God morgon!

16 grader och sol. 
Ett halvt dygn med röd katt har gått över förväntan, så vi fortsätter nog ett par dagar till…   😉   Idag är planen den förhatliga tvättstugan!

#6 Så gräsligt ledsamt😕 Det gör mig så ont…

Godmorgon! En extra lördagsmorgonfrukost i uterummet - det gillar jag!

#6 Peter, vilken mardröm ALLT detta är! Så ledsen för din skull.

#11 Ja, jag har gått igenom mycket fruktansvärt och mycket plåga i mitt liv, men detta är det absolut värsta jag upplevt.

Jag lider med sig Peter. Vilken mardröm. 😕

Jag hade en svår uppväxt med en pappa som slog mig mycket, ibland så att andra fick gå emellan så att han inte skulle så ihjäl mig. Mobbad genom hela skoltiden, jag hade bara en trygg plats under uppväxten och det var hos min mormor.

Jag har genomgått omkring 60 operativa ingrepp, hälften i narkos, resten i loklbedövning. Några har varit svåra, som transplantationerna och alla reoperationer efter dem, att bli blind och alla ingrepp och kampen för att ta mig ur det, men ändå förlora ett öga. Att bli totalförlamad i armar och ben och bli omskött som en grönsak.

Amputationerna av mina båda underben var inte heller särskilt lindrigt och kampen för att komma ur den förhatliga rullstolen efteråt. Jag har kämpat för att lära mig gå på nytt tre gånger i livet. Först efter panchreastransplantationen, sedan efter förlamningen och sist efter amputationerna. 

Jag har också oroats och plågats mycket under 10 år genom krångel med dialysaccesserna, ända tills jag fick en kirurg som begrep hus det måste vara för 18 år sedan. Två separationer har jag gått genom tidigare i livet. I den första 1984 var det jag som lämnade min hämndlystna sambo. 

Andra gången var 1988 då jag blev lämnad och drabbades av svår depression så att jag förlorade den sista njurfunktionen jag hade och blev dialysbehövande minst 2 år tidigare än beräknat, det var också då jag blev förlamad. Ändå hade jag bara varit tillsammans med henne i 3,5 år, inga barn, inget annat direkt gemensamt.

Därför är den här gången det svåraste av allt jag genomgått, för vi har 25 år tillsammans och två barn, massor av saker gemensamt, som det här huset till exempel och allt vi gjort på det och på tomten under alla år. Jag kan inte förlika mig med tanken på att detta bara ska vara slut, det känns så ofattbart meningslöst.

Du borde skriva ner din livshistoria Peter. Det är svårt att sätta sig in i allt du har varit med om.

Att skriva kan också vara ett sätt att få lufta sina känslor.

#14 Du har verkligen haft det tufft.Du är så stark som fixat allt detta.