Jag bor nog lite för centralt, vi har gråsparv, talgoxe, blåmes, skata, kråka och mås på sommar. Sidensvansen var på besök innan snön kom nu. Inga rönnbär fanns kvar på mitt träd dock.

Jag brukar ge russin och äpple till koltrasten på vintern, men i år har ingen koltrast stannat kvar, ingen bofink heller. Förra vintern hade vi en koltrasthane och en bofinkhona hela vintern.

Här försvann många fåglar nu när det blev kallt och snö. Men en koltrast är här och har fått äpplen serverade, men jag har inte sett den äta av dem.

Domherrarna hörs i trädtopparna och från skogen men de syns sällan vid fågelmaten.

Vi har koltrastar, blåmesar, talgoxar, rödhakar, 2 skator och så Kajan Kaj förstås. Kajan och skatorna är roligast, de är i det närmaste tama och kommer när vi kallar på dem.

Vi ger äpplen till de stora fåglarna och talgbollar och jordnötter till de små. Vi får egentligen inte mata fåglarna längre enligt bostadrättsföreningen, eftersom det kan dra till sig råttor, men vi gör det ändå fast inte på marken.

Här finns just nu ett dussintal grönfinkar ett halvdussin gulsparvar, något dussin talgoxar och nästan lika många blåmesar, fyra entitor, fyra nötväckor, säkert 20 pilfinkar ett halvt dussin gråsparvar och två par domherrar. Någon gång varje eftermiddag dyker några steglitser upp också.

Stenknäckarna har jag inte sett på ett bra tag och inte grå- eller grönsiskorna heller. En större hackspett kommer till talgbollen då och då, men inte så ofta nu. Det finaste besöket jag har haft på fågelbordet är nog tallbiten som var här för ett par vintrar sedan. Då blev jag exalterad och frugan såg bekymrad ut 😉

Den här stenknäckhanen är fotad i maj 2011.