Jag har sett liknande galenskaper ibland hos mina barns lärare, där barnen har fått läxuppgifter med felstavningar, felaktig ordbetydelse och särskrivningar. Vi har påpekat det och fått undanflyktiga svar om att det varit svårt att hitta vikarier osv.

Ytterst tror jag att det handlar om att läraryrket är lågprioriterat i lönebildningen. Om man höjer lönen visar man samtidigt att yrkesrollen är viktig för samhället och då kan man också höja lärarkvaliteten. Skola, vård och omsorg ska inte vara lågprioriterade lönegrupper.

Det finns liknande tendenser inom alla låglöneyrken. Ta bara taxiförarna, som generellt har skrämmande låga löner, många av dem tjänar under 15000 kr/månad brutto. Då är det egentligen inte konstigt att man får åka sjukresa med livet som insats emellanåt.

Jag tror som du Peter att lönenivån är för låg och att lönen visar hur samhället ser på läraryrket.

Men, fortfarande förvånad över  bristen på kunskap och över att läraren i svenska och samhällskunskap inte ens uttryckte att "det här borde jag ha en aning om" utan istället menade att "det här har jag aldrig hört om" och, som att det var kunskap som inte behövs - om du förstår hur jag menar. Jag uppfattar att samhällskunskap hör samman med nutidshistoria och att det är kunskap som vi behöver ha om vår omvärld.

Jag tänker kanske helt fel men jag tror att det måste finnas ett intresse för det yrke som väljs, utöver lönen. Lönen är viktigt och lärarlöner bör höjas och statusen för läraryrket.

Allmänbildning är ett begrepp på utdöende 😉

Man blir oroad över bristen på allmänkunskap hos "lärt och studerat" folk men framför allt över deras avsaknad av praktiska kunskaper.

Att inte veta när slaget i Hastings stod är ju försumbart när man jämför med att personal på länsstyrelsen måste göra en kostsam utredning om vilket håll vattnet rinner i ett dike.

Att skolutbildningen är usel är ju hemskt men bristen på kompetens på de som styr på myndigheter och kommuner är mer oroande.

Fast det hänger kanske ihop?

Ja, det här med allmänbildning är något som man kan bli ganska förvånad över ibland.

Man tar vissa saker för givet och antar att andra har samma kunskaper men jag tycker som du Agge att lärare i samhällskunskap känns som om de borde känna till kanske mer än "normalt" i ämnet.

Frågespel är annars väldigt roligt.

Vi spelade Bezzerwizzer på julafton. Sonen vann, haha😉

Gamla TP och När och Fjärran är också kul spel tycker jag.

#4 Än värre när det gäller praktisk kunskap är att det ibland bemöts med förakt av stadsbor under säg 30-35 år.

Jag kan berätta om en händelse för kanske tio år sedan, några mil söderut där jag deltog i en samfällig reparation av en gammal timmerlada. Vi skulle fälla, kapa och barka några stora granar som skulle användas till nya takbjälkar i ladan.

Inga maskiner skulle användas, utan bara handverktyg. Stockarna skulle bara bilas plana på ovansidan och lämnas runda, därefter torka i fyra månader och sedan passas in i väggarnas övertimmer med vanliga kilinfällningar.

De flesta av dem som skulle hjälpa till var unga vuxna från Uppsala och när arbetsledaren, som var en gammal man på 80 år tillika markägaren, frågade om de kunde hantera verktygen tittade de på honom som om han var en idiot och någon fällde kommentaren, -"hur svårt kan det vara"?

De gamle svarade bara att han inte ville ha några kapade fingrar eller spräckta knän på sitt samvete. De fick allihop bita i det sura äpplet, ingen av dem kunde hantera vare sig yxan eller timmersvansen på ett effektivt och säkert sätt och när de kom till barkspaden var det tvärnit totalt.

Flera gav upp. De vägrade att ta emot instruktioner om något så simpelt som att hugga eller såga. Jag och en annan gubbe fick visa de deltagare som fortfarande ville veta hur man sågar med en timmersvans, hur man kvistar utan att mista knäskålar och så att det över huvudtaget ska gå att bruka barkspaden på stammen efter kvistningen.

Samma sak upprepade sig senare när det skulle göras upp eld. Alla sa sig kunna hugga ved och hugga spint att tända med, men bara hälften klarade det hjälpligt. I skarpt läge hade de frusit ihjäl innan elden var tänd.

De flesta försökte klyva vedkubbarna genom att stelt hålla ena handen under yxhuvudet och den andra i skaftänden. Då måste rörelsen ske i ryggen istället för som en sving och det låter bara ett försynt "tock" i kubben, yxan fastnar knappt. Att spinta upp ett vedträ till stickor med en handyxa var det ingen som ens vågade prova. Kanske lika bra.

Jag upplevde ungefär samma sak under en veckas camping på Gotland under mitten av 80-talet. Då var jag hjälpledare för en grupp unga företagare från Göteborg som skulle klara sig själva en vecka i skogen.

Känns bra att sonen varit scout ända tills vuxen ålder😉

#4 Jag menar inte att det är viktigt att kunna allt som hänt förut men att ändå ha något slags hum. Allmänbildning och kunskap om vad som hänt och händer är bra att ha och ger en förståelse om varför vi är där vi är och har det som vi har.

#8 Jag håller med. Det var bara menat som en jämförelse. 😉

Jag tror att urbaniseringen är skuld till att det fattas "sunt förnuft", praktiska kunskaper och allmänbildning i dagens samhälle.

Se bara på vad många av dagens barn vet om var vår mat kommer ifrån.

Nu har jag dålig koll på vad en samhällslärare ska kunna.. och kan därför inte uttala mig Men en musiklärare? Va, behöver han verligen vara så insatt i historia? För mig är en bra lärare en som är intresserad av det den lär ut och framförallt gillar att lära ut det. Hur kunskapen i andra ämnen är kvittar.

#10 Musik har väl otroligt mycket med historia att göra kan jag tycka.

Det är ju både ett kulturellt och historiskt ämne.

Kanske inte så mycket med kalla kriget och slaget vid Hasting? Ja vad vet jag.. jag läste inte musik i gymnasiet

Militärmusik kanske?😉