Livskvalitet iFokus

Livskvalitet

Etikett: minnen
Läst 1879 ggr
Cristine
0

Hur långt tillbaka minns du.

Jag minns när jag var två år och hade en vit kappa och en stråhatt med ett rosa och vitrandigt band på och fina vita sandaler. jag fick för mej att jag inte skulle förstöra dem med att gå så jag hängde mellan mina föräldrar som naturligtvis blev arga och vi gick hem igen.

Andra flaschen är när vi skulle ut och handla och mamma hade köpt sele till mej. Då blev det mycket gråt. Inte sele..inte sele.Gråter

Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.

Hemsida www.livskvalitet-2.se  kliv in!

Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.

Maria
0
#1

Jag har en massa fragment till minnen från tre-årsåldern men jag är inte helt säker på om det är minnen eller historier jag hört mina föräldrar berätta som jag sedan blandat med gamla fotografierObestämd

/Maria

Anders 50
0
#2

Jag har ett minne som etsat sig fast, jag kunde inte vara så gammal att jag kunde gå, men jag minns allt klart!

// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!

Bergspuman
0
#3

Har tydliga minnesbilder från 3 år och framåt. Ett är när jag står intill trappen i mina morföräldrars sommarhus. Jag hör en kvinnoröst ropa och jag hör vatten strila. Ser tydligt träväggen i trappen.

Ett annat mycket tydligt minne är när jag står och ser ner på en havsvik intill ett klipparti. I lä för vinden hade tre tjejer (tanter enligt mig) lagt sig att sola. Men så plötsligt kom en ovanligt stor våg in och sköljde över dem och de rusade skrikande upp. Där uppe stod Bergspuman, 3 år, och skrattade för det såg så kul ut med skrikande tanter.

Detta var i Saint Malo anno 1967.

chik
0
#4

Vet inte hur gammal jag var .

Men jag låg på rygg i barnvagnen..O såg på molnen.

Sen när jag kunde resa mig, o stod i spjälsängen o inte fick komma upp-surt.

Sen när jag hade lärt mig o krypa.Då satte min Far upp hönsnät runt två tallar o där ficj jag vara.

O min Mor säger att det finns ingen möjlig het att jag skulle kunnat komma i håg.

Men jag över bevisade henne..Genom o kunna säga vad dom hade pratat om när jag låg i vagnen o när jag stod i sängen.o Hönsnätet-Det var nog det värsta..

Lena.P är jag i verkliga livet.

[MargaretaA]
0
#5

Mitt tidigaste minne är när jag ramlade ner i ett dike fullt med brännäslor. jag var bara två år då.

Sedan var jag under hela min barndom livrädd för flygplan och sprang och gömde mig så fort jag hörde dem. Min mor förklarade det med att när jag var bäbis och låg i vagnen och sov ute så kom några lågflygande militärplan över nejden och jag skrek i flera timmar efteråt. Det var kanske den upplevelsen som skapade skräcken för "flygetyg" som förde oväsen… fast jag inte minns själva händelsen.Förvånad

[peter54]
0
#6

Jag har inga såpass tidiga minnen, jag minns en hel del från 4-5-årsåldern, men tidigare är det inga riktiga minnen utan mer som andra har berättat.

fotokrafs
0
#7

Jag kan inte lita på mina första "minnen", kan mycket väl vara saker som mina föräldrar berättat eller så har jag drömt.

zabelle
0
#8

Mitt första minne är nog från 4-5 års ålder. Jag hade traskat iväg från trädgården och gått vilse i vårt kvarter. Kommer i håg paniken då jag inte hittade hem igen. Minns också hur arg min mamma blev….

Zabelle   

[Sisa]
0
#9

Mitt största minne från då jag var liten, är då jag höll på att drunkna..det glömmer jag aldrig! Gråter

Intehärutandär
0
#10

Första minnet var gammalmormors begravning då jag var 1.5 år. Minns henne tydligt i kistan ännu.

Caroline L
0
#11

Mina första minnen jag kommer ihåg är runt 4 års åldern. Jag minns väldigt mycket från dagis tiden vilka vänner jag hade, vad jag lekte för lekar, vad jag hade på mig, fröknarna. Har väldigt många fina barndomsminnen men allt är efter 4 års åldern.