Annons:
Läst 377 ggr
MonicaLagerquist
2019-07-06 12:06

Säregna sammantäffanden

Idag när jag var ute och gick så lyssnade jag på en bok(som jag oftast gör när jag är ute och går) Svänger in på gatan framför skolan på väg upp mot elljusspåret. I samma ögonblick som jag går in på den gatan som heter Skolvägen så stannar killen i boken på just skolvägen i Örsundsbro.

Har ni varit med om något säreget sammanträffande?

Stolt ägare till fem La permer

Annons:
Tant Grön
2019-07-06 12:56
#1

Igår när jag satt och väntade på en busshållplats kom två liknande svarta bilar och precis när dom passerade mig kom en svart bil från andra hållet. Sedan kom två vita bilar och en vit bil svängde ut precis efter dom. Så samma sak med tre röda bilar. Så kom en blå buss från andra hållet med en bil i nästan samma blå nyans. Tänkte då att nu kan det väl inte komma en tredje bil i den nyansen, men då kom en tjej på cykel med en jacka i samma blå färg. Allt detta hände utan att några andra bilar i andra färger passerade.

Kyllan56
2019-07-06 13:11
#2

Ja många gånger, men det mest säregna var jag med om hände när jag släktforskade.

Min farfar föddes och växte upp på Orust. Min farmor föddes i Ödsmål, Bohuslän, men växte upp i Fristad, utanför Borås. De träffades på Hisingen där de båda arbetade på hospitalet. 

Följande nedtecknade jag 2013,

"1758 föds min farfars morfars farfar Johannes Andersson – som senare tar sig namnet Skoglund på Skogstorpet i Sexdrega. Han får tre söner. Johannes 1792, Anders 1794 och Erik 1797. 1793 flyttar familjen till Krogen i Ljushult. I husförhörslängden står att läsa att Johannes  är traktör.

1820 tar äldsta sonen Johannes över Krogen efter sin far. Anders- och Erik Skoglund köper gården Kättebäck i Ljushult, där båda bor med sina familjer. Anders och Erik får 1828 varsin son. August son till Anders och Eriks son Elias, som är farfars morfar.

Att jag efter en lång tids sökande hittar Erik Skoglund i Ljushult har jag också konversationen på kassettbandet - min mamma spelat in -  att tacka för. Jag har länge haft en lapp, i mina ägor med information om Erik. Jag uppfattade det om min pappa antecknat, att Erik Skoglund, föddes i Gyshult. Utan framgång har jag letat efter en socken med det namnet.

Ingemar Herngren har skrivit en bok om gårdar och torp i Ljushult, som jag lånade på biblioteket. Där jag hittade mycket information familjen Skoglund.

Genom Örjan Hill, projektledaren för ”Olofstorp ett jordearv”fick jag kontakt med min farmors storebror Kalles barnbarn Anna. Hennes pappa och min pappa var kusiner. Jag har flera gånger träffat Kalle hemma hos mina farföräldrar i Göteborg, men aldrig Anna.

För några veckor sedan åkte jag och besökte Anna, som jag visste bodde någonstans söder om Borås. Jag ville besöka platsen där Gården Olofstorp och backstugan Örlid en gång har legat och Alvidas äppelträd. Olofstorp, som ligger mellan Borås och Ulricehamn. 

Inför resan frågar jag Anna exakt var hon bor. Hon svarar Ljushult. Jag tror knappt jag hör rätt och berättar för henne att jag precis fått reda på att min släkt på farfars mammas sida kommer från Ljushult.

Anna frågar mig var i Ljushult Erik Skoglund bodde. Krogen svarar jag. Då får jag reda på att hon har nyckeln dit, eftersom hon ser efter huset till ägarna, som inte bor där året om.

Framme hos Anna går jag husesyn och hon berättar att 1851 byggdes huset om till skola.

Ana har varit kyrkovaktmästare i Ljushults kyrka som ligger ungefär trettio meter från hennes hus. På kvällen samma dag som jag  anlände till Ljushult går jag för att titta på kyrkan och kyrkogården. På en gravsten hittar jag namnet Skoglund född 1828. Förnamnet är svårläsligt. Jag blir konfunderad och säger till Anna att det är  nog en släkting till mig.

En stund senare går jag tillbaka till gravstenen och tar mig tid att försöka läsa förnamnet. Där står August. Då vet jag inte ännu att  farfars morfar Elias och August – båda födda 1828 på Kättebäck – är kusiner.

Ljushult består enbart av åtta nio hus och folk går direkt in och ut hos varandra. På kvällen kommer två grannar förbi. De borpå Handbynäs, en stor gård där de bl a. Föder upp hästar. För den ena grannen talar jag om att jag kommit till Ljushult för att besöka min nästkusin på min farmors sida. Att jag för kort innan fått reda på att min farfars morfar kommer från Ljushult Han frågar vad han heter. Skoglund svarar jag. Han svarar att det tidigare funnits en ägare till Handbynäs med namnet Skoglund.

Senare på kvällen läser jag i Ingemar Herngrens bok att August Skoglund ,vars grav jag hittat, köper gården 1771 och bor där tills han 1877 dör.

Väl hemma Malmö så läser jag vidare i boken om Ljushult. Jag är nyfiken på var Anders Skoglund blev av när hans bror Erik flyttar till Orust?

Boken om Ljushult har även ett personregister, så jag letar upp Anders Skoglund. Jag tror knappast mina ögon när jag läser att han efter Erik Skoglund flytt till Orust köper Anders gården Nybygget, som innan skolan kom till hade haft många ägare.  

Det är helt sanslöst. Jag har bott två nätter hos  Anna, min farmor Alvidas bror Kalles barnbarn som på min farmors sida är nästkusin till mig. Hon och hennes man äger idag Nybygget som min farfar Axels morfar Elias farbror Ander köpte på 1850-talet.

Tänk om min farföräldrar vetat om att båda deras släkter skulle mötas på Nybygget i Ljushult, genom mig. Hur stor är sannolikheten att min farmor och farfars släkt möts i ett hus i Sverige? Om de vuxit upp på samma ställe hade det inte varit ett dugg konstigt.  Men farfars släkt gav sig av från Ljushult kring 1850" Min farmors brorsdotter "råkade" flytta till Ljushult.

”När Hjärtat och Sinnet är i balans… Då är allt möjligt”

Maria
2019-07-07 07:46
#3

Wow vilken historia😮

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Kyllan56
2019-07-07 12:09
#4

#3 Tack! 

Det var bara en räcka av sammanträffande. Allt började med när min bror och jag plockade ihop mitt barndomshem och jag hittade brev från farmor och farfar. 

Min farmor var oerhört betydelsefull för mig. När jag höll på att packa "pratade" jag med min farmor. Jag sa till henne att jag var arg på mig själv att jag inte frågat henne mer om sin barndom och släkt.

Sedan kom ett pärlband av sammanträffande. Det första var att jag hittade min farmors farmors far, som jag letat efter i flera år. Jag hittade ett Eu-projekt, som heter Olofstorp ett jordearv. Det hade fått 2 miljoner kronor att forska kring en gård och dess torp i Fänneslunda. Gården hade bitvis ägts av min släkt och Min farors farmor Lotta hade vuxit upp på Örlild, ett av torpen. Så där hittade jag Pappan till min fm fm.

Genom det projektet hittar jag Anna, som så tragiskt dog tre veckor efter jag besökt henne. Om jag inte besökt henne, hade jag aldrig fått reda på så mycket som jag fick.

Emellan upptäckten av projektet och mitt besök hos Marianne, blev jag opererad och var rädd innan operationen. Jag sov inget natten innan och skulle gå upp halv sju, så när klockan var halv fem steg jag upp. För det var ingen idé att sova. Öppnar min sovrumsdörr och emot mig slår min farmors bröddoft. Hon bakade brödkakor med brödkryddor, så doften är väldigt speciell. Då försvann all min rädsla för jag förstod att farmor var med mig.

Min mamma kom från Tyskland till Sverige 1952. Vi pratade alltid svenska hemma. Men alla fem barnbarn, sa oma till ill min mamm, som betyder både farmor och mormor på tyska.

Efter operationen och innan jag kör till Ljushult, ska jag köpa en bil. När jag kommer in i bilhallen får jag syn på en liten fin röd bil och tänker om den är i gott skick, sk jag ha den. När jag går runt och tittar på registreringsskylten, sår där OMA, det avgjorde saken. Den bilen skulle jag ha, så var farmor och min mamma "alltid med mig". Bilen har gått igenom 8 besiktningar utan anmärkning. Förutom service har jag betalat några hundralappar när avgasröret lossnade.

Projektet om Örlid, där ingick en vandring där riktiga skådespelare spelade upp scener ur min farmors farmors familj. Så på det sättet fick jag möta min släktingar, som var födda på slutet av 1700-talet. Lottas morföräldrar hade huvudrollerna.

Sedan åkte jag till Ljushult…

När allt det här hände hade jag en mycket svår tid när allt gick emot mig. Det som räddade mitt liv, var min farmor och släktforskningen, som jag periodvis försjönk i, och tid och rum försvann.  Jag tänkte inte på ve och elände utan distraherades av min forskning.

”När Hjärtat och Sinnet är i balans… Då är allt möjligt”

Upp till toppen
Annons: