Vissa skadedjur mördar jag andra bryr jag mig inte om. Silverfiskar är ganska harmlösa om de inte finns i tusental så hittade jag en så skulle jag troligen inte slå ihjäl den.

Myror i enstaka inne går väl ann men blir det ett hundratal så kommer jag att bekämpa dem,

Silverfiskar har jag inte sett några här, på förra stället hade vi en spindel som bodde bakom toaletten, vi kallade den Imse, den tog säkert hand om alla silverfiskar så vi såg aldrig några där. Kanske har vi en Imse II här? 

En myra? finns det en myra så finns det säkert flera, jag skulle nita den direkt, inga myror i vår lägenhet! 

Eftersom vi bor på andra våningen så är flygfän det enda som dyker upp, det händer någon gång ibland att en geting kommer in, men den brukar jag vifta ut genom vädringsfönstret, om den envisas med att inte hitta ut med hjälp så får den betala priset, ingen pardon! har inget problem med det.

Jag har ju t.om svårt att klappa till myggor😃

På landet hade vi en del möss i stugan och jag klarade inte av gift eller fällor så det fick bli burar.

Min man släppte ut mössen i den lilla dungen som låg en bit i från huset så det kanske var samma möss om och om igen😉

#4 Haha, så väl jag känner igen det där, Maria! 😃

Inga dödsfällor inte och gift är totalt otänkbart, så gubben får fånga dem i bur om nödvändigt och sedan släppa ut dem på något trevligt ställe. Och säkert kommer de tillbaka igen. 😃

Bin och getingar får hjälp ut genom fönstret.

Silverfiskar skulle jag aldrig slå ihjäl och spindlarna är jag rädd om. Så, nej, bara i nödvärn, möjligen….

Samma här. Om silverfiskar sade lilla dottern -jag vill  hellre ha guldfiskar istället-. Det blev det senare.

Vi släpper ut flygfän, matar allt möjligt då de har det svårt. Oj vilka äventyr vi haft med allt kring djur och att rädda små krakar som vi säger. Skönt det finns fler som oss, för man blir ju ofta betraktad som konstig. Mig gör det inget, jag tycker jag är konstigt bra och ömhjärtad för de minsta. Jag bjuder på det…Mvh/WL🌺

#4 Fångade en gång en mus i en bur. Så cyklade jag tre kilometer bort och släppte ut den. Den sprang direkt till bakdäcket på cykeln, tittade på mig, lyfte på benet och pissade på däcket. Kändes som om den ville säga: Fuck you.

#7: Den var smartare än så, genom att den pissade på däcket lade du ut ett doftspår som den kunde spåra tillbaks, så lätt blev du inte av med den! 😃

#8 Men jag fortsatte cykla på väg till jobbet, så blev nog av med den i alla fall. 😃

Haha, det var en skön historia. Som-tack för skjutsen- Så skön historia.

Mvh/WL🌺

Jag torkar lister med ättika och golven med vatten/ättika. Silverfiskar, spindlar och andra småkryp känner doften när det torkat vilket vi inte gör. Häller även ättika i avloppen. 

Avloppsrens Bikarbonat, salt, ättika och varmt vatten. Fräser fint och löser smutsen jättebra.

Har ihjäl myggor, mottfjärilar, tvestjärtar, spindlar, silverfiskar, getingar och annat utan tvekan😮Inte alla jag ser, men de som på något sätt stör ordningen stryker oftast med…

Jag läste någonstans att tvestjärtar är en av få insekter som tar hand om sin avkomma? Jag vet inte om det stämmer och jag har glömt källan. Nu är jag extra nån om tvestjärtar 😉De lär också vara bra på att ta hand om fallna löv och annat i rabatterna.

#13 Tvestjärtar är både gulliga och duktiga:

"Honan tar även hand om de nykläckta ungarna, "nymferna", under deras första utvecklingsstadier."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvestj%C3%A4rtar

#14 Ja men då mindes jag ju rätt. Så roligt för en gångs skull😃

👍

De mindre flygfäna brukar katterna ta hand om, men de större som humlor, getingar Fjärilar mm fångar jag och slänger ut. Försöker rädda Fjärilar och flugor så gott det går men katterna är snabba och även de måste ju få leva lite kattliv!
Jag är glad att ingen fågel har kommit i deras väg, de hade nog dödat den men jag är inte säker eftersom jag har burfåglar….🤔🤔

Som svar på frågan i rubriken så gör jag mig av med skadedjur. Spindlar, silverfisk, flygfän av alla de slag ser inte jag som "skadedjur".  De låter jag vara eller hjälper ut.

Myror och möss vill jag inte ha i huset.

Fästingar, flugor, myggor, knott och älgflugor har jag inga problem med att ha ihjäl. I övrigt försöker jag alltid rädda djuren. Om vi har fått in en spindel eller geting exempelvis så brukar jag plocka upp dom på något sätt och släppa ut dom.

Jag slår ihjäl getingar som kommer in och är aggressiva, flugor om dom är irriterande, annars inte, släpper hellre ut dom. Myggor och fästingar. Aldrig spindlar. 

För dem som inte vill slå ihjäl ens bananflugor, så kan man använda en sådan här och fylla med lite vin och vatten. Flugorna går in men hittar inte ut, utan samlas under korken. Då kan man gå ut, ta bort korken och släppa ut dom. 

https://www.cchobby.se/getingfalla-dia-8-5-cm-h-13-cm-1st

Jag brukar försöka låta alla djur vara så långt det går - de djur vi kallar "skadedjur" är ju oftast bara till bekymmer för människan men viktiga för resten av världen. Ibland går det dock bara inte; när vi hade mal, till exempel, fanns det inget sätt att fånga och släppa ut dem, likadant med myror. Fästingar kan man ju inte heller bara "släppa ut", så de brukar få stryka med, men jag gör det snabbt och effektivt. Av de tre har jag nog svårast för att ta bort myror; jag gillar att titta på myrsamhällen och tycker de är spännande. De är roliga djur, helt enkelt, även om det inte ska bestämma deras värde.

Jag menar egentligen inte skadedjur utan smådjur som stör oss kan man säga.

Fästingar, ursäkta där finns inget förbarmande av mig heller, så lite hårdhet finns i mig veklingen ändå. Men det har sina rutiga randiga skäl.

Pappa var så mjuk, han plockade upp daggmaskarna på asfalten och lade dom på rabatten. Han fiskade aldrig och hans undervisning om allt levande har präglat hela vår familj. Han var ändå en riktig karl, men hans ömhet för naturen bär jag som en gåva med mig genom livet. Jag saknar hans berättelser och då han fick fart att berätta om Sveriges historia.

Han var kattälskare och fotot på pappa i solen med katten Millan i famnen ,så vill jag minnas honom….Mvh/WL🎈

#23 Om alla män vore som din pappa, vilken fin värld vi skulle haft då.

#23 Vilken härlig pappa att ha! Jag har en kusin som är likadan, och jag säger som Tant Grön; om alla hade varit så hade vi haft en mycket bättre värld.  ❤️

Tack!

Ja min pappa var så ömhjärtad både för oss barn och djur.

Men om någon gjorde någon illa så var han inte rädd att ta i. Han var lik Elvis i unga dar. Ingen vek liten man så. Han älskade att berätta sagor som han själv hittade på. Hann vann en tävling för Wiskas då han skrev om en fabrikskatt som flyttade in på lagret, han och en man till skötte hennes vård och mat. De turades om.

Hon blev gammal och ligger begravd på fabriksområdet med en liten skylt över graven. Det var en gripande berättelse om hennes jobb att hålla råttorna borta från fabriken.

Han slog oss aldrig och var även mild då han tillrättavisade oss. Men han var ett misshandlat barn i sin barndom, så där ligger nog lite av svaren.

Han var en 1000konstnär dessutom, så många gåvor är sällan man ser , men viktigast var -han var min pappa-. Jag saknar honom!🌺

#26 Det låter som en fantastisk människa🙂

Att vända något ont till gott. Underbart att läsa. Många gånger går ju tyvärr onda gärningar vidare och man blir likadan mot sina barn vilket jag tycker är märkligt.

Ja du har rätt, jag har också tänkt så att man liksom ärver sådant?

Men jag minns hur han ryggade mot slutet då vi strök honom över håret. Mamma sade att det var för att han blev så slagen som barn. Kanske blir man tvärtom, eller lika? Jag undrar om han valde denna väg?-Den rätta-. Har tänkt så många gånger skriva ner de sagor han hittade på-bla om en älva -lilla blåskimmer- som bodde i en blåklocka. Det borde jag göra!

Många katter fick hem hos dom genom åren och han spelade in filmer på deras promenader och hade språk för dom som han pratade in. Fantasin har jag ärvt och jag älskar att skriva, även om det blivit mycket mindre sedan hjärna och ögon sätter käppar i hjulen.

Pappa grät öppet då katterna dog, han var väldigt mycket människa. Mvh/WL🐱🎈

#28 Jag tror definitivt att han gjorde ett val. Det krävs ingen ansträngning alls att fortsätta i gamla hjulspår, men att vända helt om kräver mycket. Det är nog inget som "bara" händer, så det var starkt jobbat.

#23 Trodde jag var den enda som flyttade på daggmaskarna. 🙂

Vilken tur du har haft som fick en sådan fantastisk pappa. Om fler var som han, tänk så mycket bättre det hade varit här i världen. 🤗

#23 Nej, här är en till som flyttar mask.  ;)

En till, tack vare lille far! Mvh/WL🙂(bevis på att goda gärningar smittar)