Jag skulle inte säga att det är elakt. Det är ju ert hus nu, och ni bestämmer. Har man sålt ett hus så kan man ju inte förvänta sig att få besöka det. Visst tycker hon säkert jättemycket om stället, men sålt är sålt, liksom.

Nja, elakt är det väl inte. Om nu damen tar illa vid sig så är det ju faktiskt inte ditt problem. Jag skulle inte heller vilja ha dem ståendes med husbil på min mark. Sverige är stort och hon kan väl ställa husbilen någon annanstans än just på er mark.

Huset och marken är er och ni gör vad ni känner är rätt. Hon har inget som helst med det att göra.

Känner ni inte henne så är det helt naturligt att ni inte vill ha henne där. Jag sålde mitt hus för 3 år sen och jag skulle aldrig ens drömma om att ens åka förbi på gatan för att se det. Ett avslutat kapitel och det får ni hälsa henne oxå - för om hon ska stanna med husbil är ju risken/chansen stor att hon vill komma in och se och sen kanske lägga kommentarer om ni har tapetserat om eller renoverat - för så skulle antagligen inte hon gjort. Så er reaktion är helt sund. Hon har sålt och får acceptera det. 🙂

Men kan ni inte förena nytta med nöje? Ni ska inte resa bort någonting under sommaren? Då skulle de kunna parkera husbilen på era marker under ett par dagar, och samtidigt hålla lite koll på huset åt er (inte gå in alltså, men ha koll så det inte blir inbrott etc)?

Nej det är inte elakt det är erat hus nu skulle ha sagt nej

Vill hon återse trakten är det ju inget som hindrar henne från att campa i närheten och ta en promenad. Hon har ju inte rätt att klampa in i närheten av ert hus men är tomten stor kanske det finns plats för en promenad.

Förra sommaren var jag och min far förbi mitt barndomshem. Vi ringde ett par dagar innan och frågade om det var OK och vi klev inte ur bilen utan satt kvar i den och tittade på hur det såg ut utomhus och i omgivningarna. De nuvarande ägarna valde att inte komma ut och ta kontakt, och då valde vi att inte tränga oss på, och vi åkte efter mindre än 10 minuter. Det kändes som en nivå som alla parter kunde vara bekväma med.

Så i ert läge skulle jag möjligen svara att de kan få parkera en stund på gården och titta hur det ser ut, men att det tyvärr inte fungerar att de ska stanna någon längre stund eller över natt. Och så skulle jag undvika att ta kontakt med dem när de är där.

Men väljer ni att säga nej helt, så är det också helt rimligt och ingenting att ha dåligt samvete för.

Man kan ställa några frågor rörande en person man inte känner:

Riskerar du att bli lurad?
Riskerar du att bli utnyttjad?
Riskerar du att bli missförstådd?

Kan t ex motparten påstå i framtiden att du muntligt lovat denne att varje sommar får deras husbil parkeras på eran tomt? Vad händer i en juridisk situation om det visar sej att motparten kan uppvisa vittnen?

OM de får tillåtelse att stå på tomten/ägorna så spela in samtalet - finns massa bra appar att lägga till i mobilen. Men var tydliga exakt var de får stå och var de inte får röra sig - tex inte gå in ihuset/uthus och en exakt tid - tex ni får stå där från kl sioch så datum - till kl nånting datum. och att det är en engångsföreteelse. Men jag hade sagt nej med hänvisning om att hon har sålt och lagt detta bakom sig. Punkt.

Erbjud i stället att de får gå runt o titta tex en halvtimme i ert sällskap.

Oj, så många svar! Tack alla som orkat läsa! 🌺

Jag ska prata med min man ikväll innan han ringer damen. Jag tror (vet) han har sin åsikt klar, att dom inte här att göra längre. Ville dom ha kvar det här stället trots att dom sålde, så skulle hon ha sålt till sitt barnbarn. Det är jag som velar i frågan, inte min man. Men han skulle lyssna på mig om jag insisterar på andra lösningar.

Jag skulle eventuellt kunna tänka mig att dom kom förbi på en fika, men inte att dom blir kvar i några dagar i sin husbil på vår tomt. Det känns inte alls bra. Vi köpte det här huset just för att det är ganska avskilt från grannar och vi trivs att ha det så.

Mooniq, det du skrev om att hon skulle ha åsikter om vad vi gjort. Det hade hon redan innan vi fick tillgång till huset. Hon berättade för oss hur vi borde göra, måla om/tapetsera, färgval och annat. Hon berättade hur vi måste ta hand om trädgården osv… Så ja, hon skulle ha massor om invändningar på vad vi gjort och inte. Vilket för oss är helt ointressant.

#8 Så har jag inte tänkt. Det hade ju varit jobbigt om dom skulle påstå att vi lovat dom att få vistas här.

#0: jag håller med de andra som svarat i tråden. Både huset och marken tillhör ju numera er, och ni behöver därmed ju inte alls vara med på att den före detta ägaren och hennes sambo använder er mark som parkeringsplats. Kvinnan vill uppenbarligen "bara" se huset hon bodde i som ung.

Förslaget i "Sjuttans" inlägg ovan kanske kan fungera?

Vill de ändå komma och parkera husbilen på er mark kan ni ju hänvisa till allemansrätten https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/Det-har-galler/Hemfridszon/

Att en tidigare ägare kommer och hälsar på en snabbis och säger hej eller kommer in på fika eller nått är ju OK men inte att bo i flera dagar på tomten, aldrig i livet.

#11: Om hon redan visat sig ha ovälkomna åsikter om hur ni ska göra med ert boende, så tycker jag att ni ska förklara att det tyvärr inte är möjligt med något besök alls. Livet är alldeles för kort för att man frivilligt ska utsätta sig för sådant som man bara blir irriterad av!

Usch så svårt när man får en sådan fråga.😕

Med tanke på det sista du berättat att hon hade synpunkter på hur ni skulle göra osv. så känns det som om detta kan bli mer problem än att bara parkera husbilen ett par dagar…

Jag tror att det är bra om ni säger nej direkt.

Tack snälla för era åsikter. Jag känner nog att vi ska säga nej till att dom ska komma hit. Ska försöka fundera ut någon bra formulering, att det inte ska låta för hårt. Tydligt nej, att det inte blir några tveksamheter. Men ändå försöka säga det på ett vänligt sätt.

formulering..

Vi har tyvärr inte möjlighet till det - för vi väntar främmat under sommaren som ska hjälpa oss. Ni behöver inte förklara er alls. om ni trampar på en öm tå så må det vara hänt. hon har sålt och lagt huset till minnena. punkt.

#16 Din man kanske kan ta samtalet då han verkar vara mer på det klara med att det är nej som gäller😉

Jo, det måste bli min man som ringer. Jag skulle lätt kunna bli övertalad så att det slutar med att dom kommer och stannar över i sin husbil i några nätter. Min man är betydligt mer bestämd, men det kan bli så att han låter otrevlig. Vilket jag tycker är onödigt.

Det är bara att hövligt men bestämt säga att det är tyvärr inte möjligt. Ni behöver varken förklara eller motivera beslutet.

#19 Jag är likadan. Skulle lätt bli övertalad för att jag inte vill göra någon besviken trots att jag inte vill.

Det är erat hus, eran tom så det är ni som bestämmer. Ni ska inte behöva känna att ni står i någon slags tacksamhetsskull till förra ägare. Och vad spelar det för roll om ni fick köpa huset och inte förra ägarens barnbarn?! Kan ju inte ha med saken att göra om fd ägaren får stå där med sin husbil eller inte. Jag skulle vänligt men bestämt säga nej vid första tillfället som kom, för om ni säger ja, vad blir "kravet"/förfrågan nästa gång fr fd ägaren? Låna toa? Låna duschen? Låna tvättstugan? Låna köket? Låna ev gästrum? Nä fy, låt dem bo på någon camping i närheten, eller hos några andra. För har fd ägaren bott på orten hela sitt liv så måste det väl finnas en massa bekanta. Det är iallafall inte ert problem.

Min man har pratat med kvinnan nu. Hon är en människa som pratar väldigt mycket och lyssnar mycket lite. Så vi är lite rädda att budskapet inte gick ändå fram.

Hon pratade en massa om allt möjligt. Bland annat om att hon ångrade att hon sålt huset. Att hon minsann hade pengar och hade kunnat anlita folk som hade kunnat hjälpt henne med huset. Hon frågade hur "hennes" rosor i trädgården mådde, men inte lyssnat på svar.

Tills slut hade hon ju sagt att dom gärna kommer förbi i sommar och hälsar på och ser hur vi har det. Då sa min man att vi inte vill ha besök. Då hade hon genast kontrat med att dom ska hälsa på bonden som bor ca en kilometer från vårt hus. Längst bort på grusvägen som leder förbi vårt hus. Det får dom ju givetvis göra. Men vi hoppas att dom inte försöker passa på och hälsa på hos oss också i samma veva.

kanske kan vara en idé att prata med mäklaren - som säkert har goda råd eller kan ta ett samtal med den självupptagna personen. OM inte annat berätta om vad som gäller allemansrätten och att ni inte vill ha nåt besök - alls. 

Häftplåster är svåra att göra sig fri ifrån - tyvärr slutar det oftast med att man får sätta ner foten rejält och kanske även höja rösten för att göra sig förstådd. Ringer hon igen så lägg på. 

kan ju hända att bonden längst bort  inte heller vill ha nåt besök - alltid värt att kolla läget.

Det är bara att säga nej, punkt slut o inga diskussioner.

Om dom kommer förbi är det väl bara att småprata lite kort, kanske visa rosorna eller så och sen säga "nej nu har vi annat att göra, så nu får ni åka".

Men det är ju en jobbig situation.

Jag har blockerat hennes nummer på min telefon. Skulle hon ringa från något annat nummer så säger jag att jag är väldigt upptagen och lägger på och blockerar det också.

Jag promenerar igenom bondens mark emellanåt. Är han där brukar vi byta några ord om lite allt möjligt. Tänkte höra mig för lite försiktigt nästa gång om vad han har för inställning till besök från förra ägaren. Kanske är dom goda vänner. Men vad vi förstått så tycker några av dom som bor här att det är skönt att hon flyttat eftersom hon kunde vara lite jobbig att göra med. Så väldigt pratig, med starka åsikter. Hade svårt att förstå att alla inte alltid tyckte som hon.

Skulle dom komma hit när jag är ensam hemma så ska jag försöka vara tuff och avvisa dom. Säga att min man sagt till dom att vi inte vill ha besök och att dom måste respektera det.

Låter som en person som är alldeles för van att få som hon vill, jättebra att ni är bestämda, stå på er!

Lite nyfiken, hur har det gått?

Vi har inte sett till dom ännu. Jag lovar att skriva här i tråden ifall dom skulle dyka upp någon dag. Men jag hoppas dom inte kommer. 🙂

Dom kom förbi ikväll. 

Jag missade det helt, för jag stod inne och lagade middag. Min man var ute och byggde på vårt staket när dom dök upp. Han mötte upp dom vid grinden och släppte inte in dom. Den förra ägarinnan hade pratat på i 5-10 minuter om allt möjligt. Min man sa att han bara varit helt neutral och inte uppmuntrat till någon pratstund. Efter en stund hade hon fattat vinken och dom gav sig av igen. Vi tror nog inte dom kommer tillbaka igen.

Det är så knäppt. Tidigare idag så tänkte jag på dom. Jag kände tacksamhet att dom valt att inte dyka upp i sommar och kände mig säker på att dom inte skulle komma eftersom det var innan midsommar dom hörde av sig. Och så dyker dom upp samma dag jag tänkt tanken.

Men jisses, läskigt sammanträffande! Skönt att hon fattade vinken såpass snabbt :)

Håller tummarna för att hon verkligen fattade vinken. 🙂

Puh, jag håller också tummarna för att det var första och sista gången.

Skönt att det gick så pass smidigt.Nu håller vi tummarna för att de aldrig dyker upp igen.

Tack hörrni! Jag hoppas också att dom förstod. Mannen, kvinnans sambo (dom träffades som gamla efter att ha blivit änka/änkling) förstod med all säkerhet. Han är en väldigt go, ödmjuk och inkännande person. Kvinnan är mer "jag kör mitt eget race och lyssnar inte så mycket vad anda känner och tycker"-människa.