Jag blir bara glad om någon tittar in oanmäld eller ringer på väg hit och säger att de kommer. Det tycker jag är trevligt. 

Själv åker jag sällan till någon på det sättet eftersom man oftast känner när man kommer dit att det inte var någon bra idé.

Jag gillar inte oväntat besök och besöker aldrig någon oanmäld. Det brukar inte vara något problem i min bekantskapskrets heller, alla talar om innan dom kommer på besök. Även om det är lite olika hur långt innan folk säger till, vilket jag tycker är helt okej :)

#0 Man ursäktade det då för att det inte fanns mobiltelefoner. 

Nu finns det inte direkt någon anledning att inte fråga om det passar eller i alla fall meddela att man är på väg.

Fy avskyr när folk kommer oanmälda. Gäller även stora sonens kompisar. Jag jobbar långa dagar & blir jag störd rubbas allting. Även när jag är ledig vill jag veta om någon tänkt komma. Jag hälsar inte på någon utan att kolla att det är ok

Jag skulle så gärna vilja vara den där typen som alltid har bullar i frysen och glatt välkomnar besökare men nej, jag gillar inte oväntat besök. Faktum är att jag har rätt svårt för besök hemma överhuvudtaget, det har blivit någon social issue för mig. Jag har ”förvarnat” min pojkvän (yes, vi är ihop! :-D ) om att det inte är en god idé att komma oanmäld och att det inte har med honom att göra utan att jag är sån. Brukar inte dyka upp oanmäld hos folk heller, undantaget min mamma men hon bor ju kvar i mitt föräldrahem. Det är fortfarande ”hemma” på något vis. Skulle förmodligen vara lite annorlunda om hon flyttade eller skaffade en ny partner.

Jag tycker nog att det beror mycket på vem som kommer oanmäld, jag har några kompisar som provar att komma förbi när det har vägarna åt vårt håll och jag har inget emot det, men som #3 säger så finns nuförtiden ingen anledning att komma oanmäld. 

Själv skulle jag aldrig göra så av den enkla anledningen att jag tycker att det är jäkligt jobbigt om det skulle vara så att den jag våldgästar inte har tid med mig.

Förr i världen var det annorlunda, åtminstone på landsbygden. Man förutsatte att om man hade vägarna förbi så dök man in på en kopp och de flesta knackade inte ens på, de bara klev in. Så var det ända tills jag var i 20-årsåldern på landsbygden.

Jag är lite kluven i frågan då jag upplevt båda sätten och tycker båda sätten har fördelar.

Visst är det som #3 skriver en stor skillnad numera då mobiltelefoner finns och det har nog påverkat mycket.

När vi hade sommarstuga när sonen var liten så hade vi ingen telefon från början och givetvis ingen mobil. Då fick vi mycket spontanbesök och jag tyckte alltid det var så roligt. När jag handlade så gjorde jag det alltid med tanken på att någon kunde komma på besök.

Idag är jag som "alla andra" och uppskattar ett telefonsamtal innan och jag ringer själv innan om jag tänker hälsa på någon t.om om det så bara är till sonen och hans familj.

Man vill ju inte störa😉

Avskyr det och som tur är så har vi kodlås på ytterdörren och de som har koden kommer inte hit ändå!😎
Här finns ingenting för dem att hämta ändå, inte ens en kopp kaffe!😮

Världen ser annorlunda ut idag och folk har blivit skygga just på grund av att det inte går att lita på att folk har goda avsikter. Förr var inte ensamheten lika självklar som idag. Jag minns ju att vi aldrig låste dörren ens i tätorten dagtid. I dagens läge skulle en sån sak vara otänkbar.

Nej, jag gillar inte när någon oväntat kommer och ringer på, och jag kollar alltid så att någon jag tänkt hälsa på är hemma och inte upptagen av något.

Ja, tänk så det har blivit idag . Man hälsar inte på folk, vänner .barn eller syskon utan att man hör av sig . 

Förr kunde man "slinka" in på en kopp kaffe och prata bort en stund.  Idag ska man alltid höra av sig innan man kommer , fråga OM det är okej om man kommer .  Sedan är dörren låst såklart . Sådana dörrkoder finns det väl överallt nu . men inte här var jag bor.  Härom kvällen ringde det på min dörr , jag gick inte och öppnade , sen ringde det igen, , öppnade inte då heller . Ytterligare en tredje gång ringde det , då gick jag och kollade i "ögonhålet" 🙂 

Ibland så brukar mina kompisar busa för mig. . 😃

Men det stod en kille därutanför , med ett halsband , hade skrivit på svenska i sin tel o visade mig messet , , om jag hade tappat ett sådant halsband. 

Nej, , det har jag inte och stängde igen dörren direkt. Jag blir ju misstänksam mpt sådant . Om dem gör så för att få komma in eller ???

Vi har i princip ingen som dyker upp oanmäld, och vi brukar inte göra så själva heller. Vi bor ju rätt avsides och dessutom inte i den kommun som vi jobbar eller är uppvuxna, så många av våra vänner och bekanta bor en bit härifrån. De flesta av dem har aldrig nåt annat ärende åt vårt håll, så då blir det planerade besök från dem här. 

Vi kan ibland ringa en stund innan till våra bekanta om vi ändå är i närheten på ärenden och höra om de har tid med ett besök. Men då brukar det vara åtminstone en halvtimme innan vi räknar med att dyka upp hos dem.

Alla jag känner har mobil, så ingen kommer oanmäld, jag dyker aldrig upp oanmäld hos någon heller. Jag jobbar skift, några av mina vänner jobbar skift så det är en oskriven "lag" i min bekantskapskrets att man hojtar till i mobilen före - ibland dag/dagar före. Då finns oxå tid utan måsten att sitta ner o tjöta, eller gå en promenad o tjöta, eller fönstershoppa o tjöta. 🙂jag skulle inte tycka det var jobbigt om nån bara ringde på, för jag har sällan späckat schema på hemmaplan.

Min man har satt upp en sådan där liten kamera vid ytterdörren så man kan se vem det är som ringer på.

Jag var väldigt skeptisk i början men nu tycker jag det är riktigt bra.

Jag har alltid dörren låst. O även om dörren är upplåst har ja alltid mellan 5-10 hundar hemma. Känner mig rätt trygg

Jag har varit kass på det här med att låsa dörren. Flera gånger har det hänt att det varit olåst under natten eller dagen på jobb. Numera ingår dörren i mina kontrollritualer haha.

Så här ser vår dörrkamera ut. Himla onödigt när man ändå slarvar med låset haha.

Jag tycker inte om att få oväntat besök. Vill veta när någon kommer och skulle bli väldigt irriterad om någon bara dök upp. Nu vet alla som vi känner att det inte passar att "bara komma" så det är ingen som gör så. Min man däremot har inget emot oväntat besök, men respekterar hur jag känner i frågan och ingen av hans vänner brukar dyka upp oanmäld 👍

Gällande lås har jag aldrig varit så orolig gällande det. Hemma hos mamma (ort med typ 2000 invånare visserligen) har jag aldrig känt ett behov av att låsa egentligen. Inte ens när jag varit ensam hemma. Men mamma gillar att ha låst, så då har det blivit så. 

Nu bor jag i storstad, och skulle nog kunna ha dörren olåst här också utan att känna mig otrygg. Men jag bor i korridor och våra två ytterdörrar (till trapphuset och till korridoren) är alltid låsta och bara går att låsa upp tillfälligt. Men jag lämnar ganska ofta min dörr ut till korridoren olåst, för jag tycker det är drygt att krångla med nyckel.

Älskar att få besök. Både anmälda och oanmälda. Egentligen så är de oanmälda bättre för då behöver man ju inte känna några "krav" att man ska ha en massa fikabröd och annat att bjuda på. 😉 Jag tycker det är trevliga att sitta och surra en stund över en kopp kaffe eller te i all enkelhet och det tror jag mina besökare gör också eftersom de kommer tillbaka. Jag själv kommer till andra både föranmäld och oanmäld. Om det är en längre sträcka jag ska åka för att göra ett besök så ringer jag innan och hör om de är hemma så jag slipper köra i onödan så att säga.

#20 Jag kan hålla med dig, särskilt om det är gamla kompisar jag inte träffar så ofta längre. är jag hemma så är det inte tråkigt att få oanmälda gäster 🙂

Roligt och intressant att läsa det ni skriver. 🙂

Jag tycker det är trevligt när någon kommer förbi oannonserat. Kul att sätta på en kopp kaffe och prata. Själv gör jag aldrig såna besök. Jag ringer alltid och kollar först.

Jag gillar inte oväntat besök om det inte är från någon i familjen. Men jag öppnar alltid dörren om det plingar på, det kan vara posten. Fast då har hunden redan sagt till när han hört postbilen på gården😉Hushållets bilar och fotsteg på gruset känner han igen och gör mig bara uppmärksam på att någon kommer, men skäller inte. Låst är det alltid och dörrarna ska bytas till sådana med personliga koder.

Ingen som inte ska veta att jag bor här vet det. För min säkerhet.