Mina kusiners något hyperaktiva kompis springer in i vardagsrummet där jag och en kompis sitter och tittar på tv. Han vrålar och låter extremt besviken: "NI KAN INTE ENS HA EN GRIS I ETT KÖLSVIN" och stormar därifrån 🤔

Min yngsta son när han var i 4-årsåldern och vi väckte honom ovanligt tidigt inför en resa:

"Jag är så trött så jag vaknade i sömnen." Förstår precis hur han kände sig 🙂

Min äldsta son när han var runt 10 år:

 "Mamma, jag tror inte på att man blir smart av fisk"
Jag: "Nähä, varför inte?"
Han: "Har du träffat en smart fiskmås?"

Så roliga barn! ;)

Ljuvligt! Vill läsa mer ös på ni som har barn! 😃

#4 Mina barn är nu 28, 29 o 36 år gamla. Jag hade en anteckningsblock o penna på bänken i köket o skrev ner saker de sade.

Min son 5 år- Mamma hon petade i min smörgås!

Min yngsta dotter 4 år - Det gör inget,  vi kommer från mammas mage, det är samma bakterie.

😂 Barn är så logiska!

Nu är de 29 resp 28 år gamla.

När barnen var små i början på 90-talet åkte vi iväg då o då på rundor i bilen.  En dag när vi körde lite runt i Kalmar körde jag till hamnen. 

Min son då 4 år - När jag blir stor vill jag jobba här i hamnen.

Jag- Varför det?

Min son - För det är lugnt o skönt med vågorna o sånt.

Det var så underbart gulligt sagt tycker jag. Det blev inte hamnen. Han är utbildad vaktmästare men jobbar på lampfabriken i Nybro.

När vår pojke var 3 hade vi ett par backar med leksaker i köket, bland annat innehållande den större varianten av Lego som kallas Duplo. Han satt och kämpade med ett par bitar som var svåra att få ihop. Till slut slängde han den bit som inte gick att få fast och sa med arg röst -"var inte så omedgörlig". Ingen av oss hade en aning om att han ens kände till att det fanns ett sånt ord, än mindre att han kunde använda det rätt.

En kompis dotter var med när jag, kompisen och hans pappa, flickans farfar var till affären. Det var mitt i sommaren, så vi köpte glass. Flickan stod på baksätet och lutade sig mot förarstolen, samtidigt som hon spanade in farfars flint som hon kanske inte sett riktigt ur den vinkeln tidigare. Så klappade hon farfar på flinten med sin glasskladdiga hand och sa -"farfar har inget hår där, han har vuxit ur det".

Roligt vet jag inte, men i alla fall kreativt, var det vår son sade när han uppfann ett eget uttryck för att springa tätt efter någon:

"Han var i klackarna på mig".

Nu var min son inget litet barn när han sa detta utan tonåring.

Jag minns inte sammanhanget men han och jag var någonstans och fick frågan om vi kände varandra. Då sa sonen att : vi har delat kropp i 9 månader😉

#10 😃

Min syrras pojke var sur på sin mamma och ville säga ifrån. Då tog han i från tårna och fick ihop två olika uttryck på en gång -"skärp dig på skarpen!" 🙂

När syrran var liten så skulle papp skälla på henne för en sak och hon såg att han skulle skälla på henne så hon hoppar up på stolen och skriker "PAPPA PAPPA DET ÄR ÄR EN DRAKE I TRÄDGÅRDEN

Min kusin hade börjat att meditera och det var ju inte lätt att förklara för barnen ca 7 år vad det var för något men hon hade gjort ett försök och så bad min kusin att de skulle vara tysta och inte störa henne på ett tag när dörren var stängd.

En dag när hon kom ut från sovrummet hade tjejen hängt en skylt på dörren: Var tysta, mamma flyger!😃

Några bekanta till mig hade en rislampa stod på byrån i hallen.  En dag när min bekant kom hem efter jobbet (pappa och barn var redan hemma), hade någon stuckit sönder rislampan som var full med hål.. Min bekant undrade förstås vad som hänt, varpå tre och ett halvt -åringen i familjen snabbt hasplar ur sig:

-Jag har inte gjort något med en gaffel! och försöker skylla på sina syskon istället… 🤫

Jag pratade med 5-åringen och vi pratade om något, minns inte vad … då jag sa "vad tror du pappa tänker om det"? 5 - åringen "nä, pappa han kan inte tänka" … sen var hon tyst en stund … "jo, en gång tänkte han, och det var jättejobbigt" :)

#16 😂

#17 hahahah

#16 Stackars pappa😃

För många år sedan var jag med mina båda barn till banken på orten. Minns inte vad vi skulle göra, men att det var väldigt mycket folk. Vår dotter var kanske 2,5 år, möjligen närmare 3 och sonen är 17 månader äldre.

Barnen kände förstås till hörnan med Lego och ritgrejer, så de gick direkt dit medan jag ställde mig i kön. Bland alla människor där, fanns ett original som kallas Flosse, han är snäll, men lite bakom flötet och kan inte riktigt hålla smutsen ifrån sig. Han luktar förfärligt.

Efter att ha suttit vid kritorna i kanske 3 minuter, kom min lilla flicka fram till mig i kön, ryckte i min skjorta och sa -"pappa, va ere som luttar?". Jag kunde ju inte tala om som det var, utan jag svarade bara, -jag vet inte vad som luktar gumman. Hon gick tillbaka till barnhörnan, men var tillbaka vid mig inom ett par minuter igen, nu med riktigt förtörnad uppsyn och skrynklad småbarnsnäsa. -"PAPPA! VA ERE SOM LUTTAR?!" 

Det här är inte bra tänkte jag, antingen blir jag tvungen att peka ut vem som luktar, eller så kommer hon att gå runt i lokalen tills hon hittar vad som luktar och dessutom klart och tydligt informera Flosse om problemet. Så jag sa, -gå och hämta din bror så går vi ut till lekparken och är där tills de har fått vädra ur här inne, så kommer vi tillbaka senare och ordnar med det vi kom hit för. Att de dessutom fick varsin Piggelin på vägen gjorde allt mycket lättare för mig 😃

#20 Haha. Ja barn säger ju precis allt de tänker ibland.😃

När sonen var liten hade han synpunkter på allt. På gott och ont.

Vi satt bakom en kvinna på spårvagnen med en stor frisyr med rött hår. Jag såg på sonen att något var på väg att komma men jag hann inte stoppa så han sa högt:

"Vilket eldigt hår tanten har"😃

#16 😃

Jag var i en zoobutik och skulle köpa tuggben. Köade för att få betala och framför mig står en pappa med två barn. En flicka med lillebror. Flickan vänder sig mot mig och visar stolt upp påsen hon håller i med två simmande grodor och och säger:

- Vi har fått varsin akvariegroda!

- Vad fina, säger jag och frågar vad dom ska heta.

Flickan:- Min ska heta Grodan Boll.

Lille pojken: - Då ska min heta Grodan Slott.

Jag hinner bli något konfunderad över namnvalet Grodan Slott, men flickan utbrister:

- Vadå Grodan Slott, du kan väl inte döpa din groda till Slott?

Lille pojken: -Jo, om din ska heta Grodan Borg, då ska min heta Grodan Slott. Så det så! 😃

#23 Di barna di barna 😂

Vår pojke var i fyra-, femårsåldern otroligt intresserad av dinosaurier. Han hade minst 100 arter i huvudet, hur tunga, höga och långa de var, från vilken tidsperiod de kom, var på Jorden de levde och om de var köttätare eller växtätare. Vid den här tiden gick TV-serien "Walking with dinosaurs" med den australiensiske äventyraren Nigel Marven. Han ville göra som Nigel och skrev till och med ett brev till honom, som faktiskt besvarades.

Vår lille kille satte upp det lilla indiantältet som läger, sin beiga badhatt på huvudet och den ljusblå Bamseryggsäcken på. Därefter ut i det höga gula gräset utanför vår tomt, där jag skulle filma honom medan han smög efter dinosaurier. Han var helskön där han med extra långa steg smög i gräset.

Lillasyster ville också vara med och när storebror ropade till mig; -"filmar du pappa, filmar du nu?", så kom lillasyster knatande och sa; -"filma mig också pappa". Efter en stunds filmande på båda barnen, försvann dottern ur mitt synfält för en liten stund, men dök snart upp igen och sa; -"titta pappa, jag har plockat vitsippor". Vitsippssäsongen var redan över och jag misstänkte redan innan jag tittade efter vad det vad hon plockat vad det faktisk var.

Vid ett stenröse i kanten på tomten växer det höga tovsippor som faktiskt ser ut som jättevitsippor. De finns vilt på Öland och Gotland, men här är de odlade. Där stod min lilla dotter med en 45 cm lång tovsippa i vardera hand. Hon höll dem i ett fast grepp precis under själva blomman så att stjälken hängde ner som ett släp och dessutom med hela roten kvar. 

Hupp, tänkte jag, här gäller det att vara pedagogisk, så jag svarade bara; -det där är inte vitsippor gumman, det är tovsippor. "Jaha" svarade hon innan jag hann säga något mer, -"då ställer jag tillbaka dem?". Nejdå sa jag, gå in till mamma och be om en vas så kan du ha dem på rummet och så blev det. Hon var nöjd med sin insats och jag fortsatte med filmandet tills batteriet tog slut i kameran 🙂

Haha, så underbart. -Då ställer jag tillbaka dem😃

#25. Det hade kanske gått att sätta tillbaka dem om pappa hjälpt till att gräva ner dem.😉

#27 Provade det vid ett annat tillfälle, men det funkade inte 🙂

Det var tråkigt.

Besök hos oss för några år sedan

Pojken 8 år- Varför har vi kommit hit idag?

Pappan - För att hälsa på Rhonda.

Pojken gnälligt - Då har vi slöst bort hela semestern.

😂

Kom på en till med tanke på tovsipporna.

Jag och lilla kusinen är ute och spatserar i trädgården, tittar på blommor och så, tror han var runt fem år och vi kommer in på något så avancerat som allas lika värde, och vad som är fint och fult. Jag förklarar för honom att jag tycker att allt är lika värt - människor, djur, blommor, stenar… ja allt, och att allt är fint.

Lilla kusinen som fullkomligt avgudade mig i den åldern lyssnar storögt och sen går jag in för att fika med hans mamma. Han är kvar i trädgården och leker.

En liten stund senare rusar han in i huset med gråten i halsen, in på sitt rum och ut igen. Jag och mamman ser ut som stora frågetecken och går efter honom ut i trädgården.

Lilla kusinen har lyckats dra av ett löv från en av rhododendronbuskarna och är nu i full färd med att limma tillbaka det på busken. "NEJ DU FICK INTE SE" skriker han till mig. "Varför inte? Det är väl inte så farligt" svarar jag tillbaka. "MEN OM ALLT ÄR LIKA VÄRDA ÄR DET HÄR JU SOM ATT DRA LOSS ETT FINGER PÅ NÅGON PERSON" störtbölar han. Jag hade mycket svårt att hålla mig för skratt - han var verkligen helt förstörd, sötungen.

Sonen 10 år läste svaret på ett kort på spelet TP.

'Urin vånare' 

Det skulle ha varit 'ur invånare.'     (Aboriginerna i Australien) 😃