Om jag trivs jätte bra där jag är vill jag ju gärna stanna kvar.

Jag har än inte hittat det perfekta jobbet eller arbetsplats, jag har flyttat runt en del, inom samma yrke och inom andra yrken.

Jag ser det varken som utmanande eller spännande, jag blir så nervös och tycker det är jobbigt att komma till rätta på nya arbetsplatser (vården) men jag ser det som en bra erfarenhet på många olika nivåer.

Vissa lyckas ju hitta det perfekta jobbet på första försöket och är kvar där, andra vet vad dem vill jobba med sedan de varit unga och satsat helhjärtat på det.

Jag längtar tills den dagen jag hittar en arbetsplats inom ett yrke där jag trivs bra och vill stanna kvar på.

Just nu när jag är sjukskriven för utmattningsdepression, är mina trösklar så låga att jag tycker minsta förändring är jobbig att handskas.
Jag håller dessutom på att separera efter 15 års förhållande så det är mycket att hålla i och många känslor att handskas med (de flesta mycket positiva, dock)

Jag har blivit en vanemänniska och känner numera en trygghet i det. Innan jag blev sjuk, var jag mer rastlös av mig och tyckte att livet var rätt tråkigt om det inte hände nåt spännande mest jämt.