Det kanske är båda delarna Humlan, men har man varit svårt sjuk så tar det tid att komma dit man var om man nu gör det. Men tar du bara tag i det så är jag säker på att du kommer att tycka det är roligt igen.

Be någon hjälpa dig med dessa plantor, det är alltid bättre att vara två från början. Jag fick buskar att plantera i höstas och det kändes minsann betungande att sätta sig i kylan och borra ned  10 buskar men det blev roligare på slutet när jag såg de som jag redan satt. Och så hade jag dottern till hjälp.

Det kommer kanske tillbaka men det är så konstigt att man kan tappa intresset för något man tyckt var så himla kul😮

Haha, jag ser dig framför mig med en stor borr😃

Känner igen det du skriver efter min "sjukdom" och efter andra saker. Lätt att bli "lat" också när allt inte är som vanligt.

Kan det ha med ork, uppmärksamhet, koncentration och drive att göra? ?

#3, #4

Jag vet inte om det har med lättja att göra? Saker man tycker är roligt brukar ju aldrig vara några problem att få gjort men det är inte lika roligt längre….

Orken tryter och koncentrationen men det krävs ju ändå inte så mycket av detta när det gäller min lilla trädgård och så matlagning.

Knepigt det här😉

Så där känns det för mig oxå men när det gäller fiske.

Jag kunde endast fiska tre ggr förra året och blev så himla besviken på min hälsa. i år så vågar jag inte ha samma fiskesug och förhoppningar, då jag ej vill bli lika besviken som förra året.

#5 Menade inte lat som "lat"..kom inte på nåt bättre uttryck. Men ibland behövs nåt som tänder till lusten.

Som när jag åkte förbi kenneln där Kalle fanns. Jag hade inga planer på att skaffa en stövare till, hade faktiskt tappat lust för småviltjakt med hund. Bara jobbigt att kuta runt i skogen när man kan hitta på nåt bekvämare hemma.

Men jag stannade till och när jag fick se valparna så tändes gnistan och de gamla minnena om hur kul det var med att jaga in en unghund kom åter.

Och nu är det intresset tillbaks!  Med råge! 🙂

(andras ålder) förändrar väl smaker, tex. gillar man inte sött på samma sätt som barn gör ..
+ att många läkemedel gör att smaker inte kommer till sin rätt,
i bland pga något så ..banalt, att du är torrare i munnen ..

lust o intressen ändras väl också (?)
 känns örter betungande,
tycker jag inte att du ska odla mer än du har .. lust till

du får gå till Botaniska istället, bara sitta där
 ..*dofta&se* örter o växter..
 slippa jobbet :- )

   penke

Har också mått dåligt ett tag och tappat lusten för det mesta.  Det jag tyckte var roligt att göra, är inte längre roligt.

Kanske har det inte med Din sjukdom att göra, Humlan ?  Kanske det är nåt vi alla råkar ut för emellanåt ?

Hoppas i allafall Din lust kommer tillbaka snart!     🌺

Jag känner också igen det där med att uthålligheten liksom bara dör av. För mig har det skett successivt både med åldern och med hur länge jag burit mina kroniska sjukdomar.

Det är svårt att mäta hur mycket man blir nertagen fysiskt och mentalt av sjukdom, men jag minns hur fantastiskt energisk jag blev under de tre månader jag var kvitt min diabetes.

Det är tur ändå att jag är såpass envis så jag driver på ändå när jag väl är igång, men det kan vara trögt att starta.