Ja, jag tycker att man ska få bestämma över sitt eget liv (såvida man är kapabel till det dvs).

Ja det tycker jag. Jag ska få ha den rätten att bestämma över mitt eget liv. Dock bör det ju vara under just de förutsättningar du skriver om, att man är obotligt sjuk, lider av det och vill avsluta sitt liv.

Skulle jag bli sjuk, obotligt och med smärta och ett liv i sjukhussäng, proppas med morfin/mediciner etc skulle jag vilja avsluta det i lugn och ro med hjälp av dödshjälp.

Ja dödshjälp borde vara en rättighet. Det är helt idiotiskt att hålla folk vid liv som är väldigt sjuka eller skadade och som ska plågas ihjäl istället för att få somna in fridfullt.

Men det bör ändå vara under kontrollerade former, och inte bara för att någon deprimerad tonåring vill ha dödshjälp eller liknande.

Jag är tveksam.

Det lutar nog åt ett nej.

Självklart ska man ha så mycket smärtlindring och ångestdämpande det bara går mot slutet om det behövs men det här med dödshjälp är ingen enkel fråga.

Det blir svårt att få till en lag som täcker in alla eventualiteter tror jag.

Vem ska det gälla?

Ska det gälla psykiskt sjukdom eller bara kroppslig sjukdom som obotlig cancer och annat?

Hur gör man med de omyndiga? Dödssjuka barn t.ex? Ska de undantas lagen?

Ska man ha skrivit papper på det innan? Om man inte kan prata för sig så vet man ju inte om personen har ändrat ståndåunkt?

En människas livsvilja kan vara enorm och det är lätt att tycka och önska när man är frisk och kry.

Så som vi har det idag tycker jag är bra. Vi kan vägra att livsuppehållande åtgärder sätts in och vi kan t.om avbryta livsuppehållande åtgärder vad jag förstått.

Ren dödshjälp däremot är svårt.

Vem ska man kräva att utföra det? Kan man moraliskt kräva det av någon annan?

Ju mer jag tänker på det så blir det fler och fler frågor.

#4 Det är där haken sitter tyvärr, du kan inte tvärvägra livsupphållande åtgärder eller avbryta dem, då läkarna kan gå över ditt huvud och bestämma att jo det ska du visst ha genom att mer eller mindre omyndighetsförklara dig.. Du har inte valfrihet, varken över dig själv eller över eventuella dödsjuka plågande barn.

Att ha det på papper som testamente är ju i mina ögon en mycket bra sak, alla människor borde tänka på den saken. När det gäller barn så finns det förhoppningsvis föräldrar som kan ta beslut eftersom barnet inte är myndigt.

Jag önskar att min gammelmormor hade fått rätt till dödshjälp, eller att de åtminstonde hade kunnat stänga av maskinerna. 
Hon uttryckte tydligt sin önskan till oss och läkarna att nu orkar hon inte mer, smärtlindringen tog inte och det fanns inte en chans i världen att hon skulle bli bra igen.
Ändå valde läkarna att tvinga henne att leva i 3 månader till i ständig smärta utan att kunna göra något åt saken. Till sist gav hjärtat upp och hon dog av komplikationerna som tillstötte, vätskesamling i kroppen, liggsår mm.
Hon hade kunnat ta farväl av oss, sen fått somna in lugnt och stilla utan smärta, det hade varit så mycket mer humant.

Absolut! Har sett flera dokumentärer om ämnet och de personerna led nåt så fruktansvärt. Tänk dig en person är totalt förlamad, behöver hjälp att äta, gå på toa osv. Men som fortfarande har några år kvar att leva. Ska den personen tvingas plågas tills den dör naturligt? Det är ju inget liv värt att leva. Har man en stark dödslängtan och har en svår kroppslig sjukdom så borde det vara ens rättighet att få dödshjälp.

Det var väl en ung tjej som var totalförlamad som tillslut fick sin vilja igenom och fick dödshjälp? Vill minnas hon var svensk. I sådana situationer tycker jag dte är bra med dödshjälp men det blir ju massor med "hinder" och frågor som dyker upp ju mer man diskuterar om det precis som #4 beskriver.

Jag tror att det beror mycket på situationen, vilka specifika sjukdomar det handlar om och sådant, men jag har inget mot dödshjälp

Självklart*************

Förstår inte den debatten som är om dödshjälp..

OM Jag känner att nu är det nog.. så bör jag få hjälp…

Tycker det är så konstigt tänk…

Vet min faster ca 80 år.Hade cirkulations besvär i bena som blev så att hon fick kallbrand.Först tog de dem under knäna sen fick de ta i ljumskarna..

cancer i lungorna fick hon med. Hon låg i ca halvår o skrek för hon hade sådan värk i bena som var borta…O när man bad om mer smärtlindring så kunde hon inte få det.För då kunde hon Dö..Hur låter det…

De sövde henne.

Men vi vet inte vad du känner när du är sövd.Man vet att de hör…

Min andra faste var nedsövd i några månade o vaknade upp.o hon kommer i håg att hon hade ont att hon hade mardrömmar o att hon hörde oss.

Håller du en hund eller något djur, som ändå kommer att dö..ja då åker man på Böter o kan till o med få fängelse..

Jag tycker dethär är en väldigt svår fråga.

Några frågor till Er som är för dödshjälp,

- Vem ska utföra den aktiva handlingen?

- I vilken form tänker ni då dödshjälp?

- Tablett form, injektion direkt i blodet eller under huden? Annan form av dödshjälp?

- När ska man anses vara i sinnes fulla bruk för att avgöra det? Muntligt, skriftligt?

- Ska anhöriga/ närstående kunna få avgöra detta åt en anhörig som är sjuk?

- Har ni mött någon som bett om aktiv dödshjälp?

Mycket intressant fråga men den ställer mycket frågor som man också bör tänka på, Etiken i denna fråga är viktig.

#4, 10 - ja det här är svåra frågor. Jag håller med er i det ni skriver.

När jag gick i gymnasiet hade vi en diskussion om detta och de flesta av oss var för dödshjälp. Läraren ställde många bra frågor  som liknar de ni ställer ovan.

#4 Som jag uppfattar det kan man avstå t ex från att ge ännu en uppehållande behandling eller att avstå anibiotika när personen/omgivningen kan se att det går att är "rätt". Men att ge aktiv dödshjälp är en mycket svårare fråga.

Jag råkade läsa dödsannonserna häromdagen. Där fanns en person med som jag kände till genom mina föräldrar. Det stod att han dött plötsligt och oväntat. Någon berättade för mig att han hade cancer och valt att gå ut i skogen och skjuta sig.. Jag tror att den här personen som saknar familj, kanske valde det bästa sättet utifrån sina känslor -- och han gjorde det själv - men vem ska göra det åt andra?

Man kan göra det själv om man inte är förlamad eller be någon i familjen. De vill inte se dej lida i onödan.

Om de inte kan tala själv bör en anhörig få den rätten.

Jag menar under läkarkontroll naturligtvis.

Tabletter är väl lättast.

Ja hon fick åka till Schweitz.

#10 Japps, som det står i mitt inlägg. Min gammelmormor bla. Kan lägga till min farmor oxå. 

Vem som ger hjälpen ska vara en auktoriserad läkare såklart, eftersom hjälpen ska ske under ordnade former. Inget vidare om vem som helst kan ta på sig att ta död på folk, då har man ju ingen kontroll.
Det är ingen konst att överdosera sömnmedel tex och det är smärtfritt.
Anhöriga kan få besluta om personen ifråga inte är kapabel till det själv. Så funkar det ju redan idag, anhöriga kan välja att avsluta livsupphållande medel om personen tex är i koma eller liknande.

Jag är egentligen för aktiv dödshjälp, men skulle inte kunna utföra det själv för någon annan. Svårt då att begära det av någon annan….

Det måste ju i så fall finnas möjligheter för en läkare att vägra också.

Det är ju ett etiskt problem.

Självklart, är det en läkare som av olika skäl inte klarar av en arbetsuppgift så kan personen välja att undvika saken eller välja att jobba med en annan inriktning än slutvård tex.

Jag menar inte att dödshjälp ska vara något man tar lätt på, det är en allvarlig sak som kräver mer än en tanke bako. Men det borde vara en rättighet.

Jag vet inte om jag kan hålla med om att de kan vara en rättighet att kräva att någon annan ska ta ens liv?

Att man gör det själv är en helt annan sak men jag skulle t.ex aldrig kunna önska detta av någon av mina anhöriga eller någon annan människa. Det skulle bära mig emot enormt.

Jag hoppas att det är lagligt med döshjälp när jag blir gammal eller om jag blir mer sjuk, jag vägrar ligga som ett kolli med smärtor och inte ha ett fullvärdigt liv.
Jag avlivar mina djur av barmhärtighet för att jag inte vill att de ska lida och jag hoppas innerligt att någon vänlig människa kan tänka sig att göra samma sak för mig om den stunden kommer.

Flisan #10..

Så som jag ser det..

När det inte finns mer att göra så tas ju det bort som gör att livet fortsätter…

O sen får patienten leva så länge det går utan hjälp av maskiner…O det kan vara några dagar..

Om man nu kan ta bort den hjälpen som gör att man lever, så borde man kunna ge en överdos av smärtstillande…

För det förstår jag inte hur någon klarar"" Ta bort……

Ja jag tycker det. Iaf så länge man är klar i knoppen vid beslutet.