Det måste jag fundera på för det har jag säkert men kommer inte på det. Nu är det snart dags för att leta på min kudde

Jag blev imponerad av stålfarfar när han stannade upp hos oss på affären och drack ett glas mjölk och en smösgås med korv. Jag tyckte han var suverän som kunde Cykla så långt.

Jag har träffat två personer som blev över hundra år - de imponerade på mig!

Hmmmmm….. Nej… Det har jag nog faktiskt inte. Eller jo, jag har träffat en del människor som jag verkligen tyckt att dom hade allt klart fört sig och var riktigt starka, handlingskraftiga och så. Men vid närmare granskning så var dom inte så häftiga ändå…

Jag hade en underbar klassföreståndare på Högstadiet som hade oss i ämnena svenska och historia och han kunde verkligen få alla att gilla dessa "trista ämnen".

Vår klass var en problemklass men han stod bakom oss hela tiden och vi fick åka på lägerskola till Flämstlätt och till Hornborgasjön trots de andra lärarnas prostester.

Vi fick vara inne i klassrummet de regniga dagarna och han tog dit skivspelare och olika spel. Det blev vilda protester på skolan då också.

Hela klassen var hembjudna till honom varje år på korv och bröd och han bodde i ett litet radhus med tre egna barn i vår ålder.

Han tog med oss på teater och Opera på sin fritid. Vi studerade Hamlets texter och sedan såg vi Hamlet på Stadsteatern med Niklas Falk som Hamlet och Kent Andersson som "kungen" minns jag.

Jag har hälsat på honom som vuxen på skolan. Han har blivit vald till "årets lärare" också vilket inte alls är så konstigt.

Jag önskar alla elever fick träffa på en sådan underbar lärare någon gång under studierna.

När jag tänker på speciella möten med människor så skulle jag kunna berätta om flera.

Men den jag kommer att berätta om är "Lady in red" - kallar henne så för det är så jag minns henne. När jag gick på min sjuksköterskeutbildning så fanns möjligheten att göra sin pallitiva praktik på ett hospice i England i en vecka. Den tog jag och det var en upplevelse som jag aldrig glömmer. Andra dagen träffade jag "Lady in red" - hon älskade färgen röd och bar alltid röda kläder.

Denhär kvinnan gav min ett helt fantastiskt samtal som jag aldrig kommer att glömma. Hon berättade för mig och sitt liv och sen berättade hon för mig om hur hon såg på hospicet. Hon sa att ett hospice är ett hoppets hus och inte dödens hus som hon var rädd att många skulle tro. Sen berättade hon så fantastiskt om detta hoppets hus och vad det innebar för henne på alla sätt.

Henne kommer jag aldrig glömma!!!!

..jag kanske har tur,är bortskämd ..eller bara är lätt-imponerad (?)
Jag har mött många/flera mäniskor som ..givet mig djupt intryck,
det är svårt att sortera ut någon/några enskilda..(vill inte)

Det kanske beror på att jag är nyfiken,tycker om att både *se&lyssna*(¿)
det Är ju egentligen inte så svårt,,nästan alla har "stordåd" med och i sig,om man väljer dem,istället för "hollywood-filmer"

(f´rästen stålfarfar..inte för att förminska på något sätt,
men han var i den ohyggliga ålderdomsåldern av dryga sextio när
han ..fortfarande klarade av att cykla utan stödhjul o flera personliga assistenter  ..
jag har några år att träna på) :- )

,  penke