Verkligenheten kommer ifatt en så småning om. 
Bättre att göra rätt och bra ifrån sig redan från start.

Nej, det tror jag inte. Det låter mer som skrock i mina öron.

Håller med #1, verkligheten kommer alltid ifatt en nån gång, så varför ställa till för andra?

Jag vet att det gör det av egen erfarenhet.

I min högmodiga ungdom kunde jag vara ganska fördömande mot olika beteenden hos människor. Men stigande ålder har gjort mig mera ödmjuk när det visat sig att även jag själv och andra närstående inte alltid varit mycket bättre.

"I skolen icke döma, på det att I själva icke skolen bliva dömda" är en sanning jag fått lära mig den långa vägen.

Det tror jag, förr eller senare.

Inte allt, men dåliga saker som pågår en längre tid.
Däremot har jag väldigt svårt att se konsekvenser av mina handlingar och inte fatta att de är så dåliga som det efteråt visar sig att de var.  "Om jag gör så här nu, vad kommer hända "därborta" om ett tag?" Noll-koll ! Liksom… Det är bra att kommunicera med andra och stämma av oftare än man gör tror jag, för att få en "second-opinion"
Jag vet däremot att med fantasi och kreativitet så brukar man lösa problem vartefter de händer, mer eller mindre framgångsrikt.

..tror att allt gott jag gör kommer tillbaka en bra dag ..

det tycker jag är en bättre ingång
och mycket roligare *ler*

egentligen är allting mycket gott
eller som nå´n sa/skrev det:
, det goda och det omedelbart goda 

tex. när mitt liv kraschade för några år sedan
just då,tyckte jag det var ganska …motigt
trots det klammrade jag mig fast vid ..motigheterna
(fastnade i den negativa spiralen("hämd&lömskhet")

nu,med ett annat perspektiv på dået,kan jag vara tacksam

Livet/karma ville ha in mig på andra vägar *ler*
ibland har jag funderat på vilket helgon jag måtte vurit i tidigare liv *skratt*

,  penke

Beror på vem det är. En del kan göra dåligt hela livet genom utan att det slår tillbaka, andra kan inte göra en enda sak utan att det slår tillbaka.

#8

Är du helt säker på det Hera?

Jag tror man måste känna människor väldigt bra för att kunna veta en sådan sak. Särskilt om man talar om "hela livet" - allt är inte synligt för oss "utomstående" betraktare

#0  Tänker. Det beror på vad menas med, dåligt.

Jag har fattat, många svåra men viktiga beslut i mitt liv. Om andra har tyckt, att jag har gjort något "dåligt", den saken kan inte jag ändra på.

Men inte jag har känt att mina "dåliga" saker har kommit tillbaka till mig på något sätt.

#9 Ja, jag har en känsla av att det är så. Självklart VEt jag inte, men det vore konstigt om det inte finns de som aldrig får det emot sig. Det finns ju folk till allt som man säger ;)

För något år sedan tog jag till en "nödlögn" för att slippa gå på en tillställning. Jag sa att jag inte mådde så bra.. Jag fick världens influensa veckan efter.

Det gav mig en tankeställare, jag tror att man får tillbaka vad man ger.
Finns ju en del ordspråk i ämnet också.

"somliga straffar Gud meddetsamma"
eller
"Som man bäddar för man ligga"

Hoppas att alla bra saker också kommer tillbaka i någon form

#11

Ja du kan ha rätt i det där med "känsla" - vissa människor verkar aldrig lära sig något i livets skola utan bara klampar vidare. Men som sagt - det VET man ju inte…

#12

"Som man sår får man skörda" 

Jo de tror jag att det gör.

#0 Det beror på vilka sorts konsekvenser man pratar om. Om det är konsekvenser av praktisk natur, kommer det alltid igen. Gör jag ett dåligt jobb, blir det konsekvenser i form av att jag får göra om det snart.

Allt jag gör får förstås konsekvenser, men jag är kanske inte alltid medveten om dem eftersom de kan ske när jag passerat för länge sedan.

Jag är dock inte buddistiskt lagd och tror inte på att om jag är jägare och dödar djur nu, så får jag betala för det senare. Den sortens konsekvenser tror jag inte alls på, det är hokus-pokus i mina öron.

#15 Jag tänker nog mer som du.

Självklart så får dåliga val konsekvenser, liksom bra val.

Jag uppfattade frågan på ett djupare plan och att man "får tillbaka" för oförätter man gjort på något sätt och det tror jag inte på.

Jag tror att det snarare är slumpen. Visst händer det att man säger "somliga straffar Gud genast" när någon uppenbarligen får otur efter att ha gjort något dumt men som sagt det tror jag är slumpen.

Själv försöker jag leva som en "rättskaffens medborgare" men det är inte för att få någon "belöning". (tror jag)

Jag har t.ex alltid funderat på människor som Moder Theresa.

Var hon god av naturen eller handlade det om att få en "vipplats" i himlen?

Det är kanske elakt att tänka så men mycket godhet görs ju av helt egoistiska skäl. Man mår helt enkelt bra själv av att ge, göra andra glada osv.

#16 Så uppfattade jag också frågan.