Nja, laptop kanske blir lite för mycket. Men Iphone eller Ipad/surfplatta skulle ju vara lagomt att läsa på :) Dessutom mer miljövänligt!

Frukostbordet för mig är, precis som vid alla andra måltider, mitt datorbord. Här tar man inte datorn till maten utan maten till datorn.

Känns inte ok för mig, fast å andra sidan kanske jag motsäger mig för jag brukar sitta med kaffet vid datorn på morgonen. Men när man är själv känns det ok att ha kaffet med. Skulle jag leva i en relation skulle jag inte vilja se datorn vid frukosten.

Kan berätta om en väninnas man, tycker det han gör varje dag är mycket knasigt. Varje dag då han kommer hem från jobbet tar han laptopen och går in och sätter sig på toa i 1,5 timme. Varför gör man det? Tur min väninna tycker det är ok, själv tycker jag det låter knäppt. Vad tycker ni?

Ingen dator på köksbordet när jag äter, och absolut ingen på toan heller.

Hur bekvämt kan det va att sitta på toan 1,5 tim med datorn i knäet?

Tycker också det verkar knäppt! 

Min första frukost så spenderar jag vid laptopen på öksbordet. Dricker bara en morgondrink på grönsaker och lite annat nyttigt i.

Men den andra frukosten som jag tar när jag kommit hem efter morgonpromenaden med hunden är lite rejälare, så då får inte ens datorn plats.

Sitter man själv, ja men inte annars.
Jag varkens läser eller annat vid frukostbordet. Sitter och pratar med pojkvännen istället :)

Säger som Frida… är man ensam så är det väl ok, men skulle aldrig ta fram datorn om jag har sällskap vid frukostbordet.
Kvalitetstid med mannen är viktigare än nyheter

# Han kanske sitter och pratar sk.t med någon.

Jag tar kaffet med till datorn som står i ett annat rum. Skulle inte vilja ha den på köksbordet.

Jag har ju en sådan där liten "netbook" leler vad det heter och den tar inte så stor plats vid kökdbordet.

Jag tar ju givetvis undan den när vi ska äta men äter jag ensam kan jag gott pilla med den.

Här hos oss är inga teknikprylar vid frukost, lunch eller middag accepterat överhuvudtaget. Vid matbordet samlas familjen för en stunds gemenskap och ingen får sitta i sin egen lilla värld utanför och pilla på någon apparat.

Då pratar vi om vad som ska ske eller har skett under dagen i skolan för barnen och om annat som vi behöver prata om. Är vi samlade får ingen heller läsa tidning eller bok vid matstunderna, men om någon äter ensam av någon anledning får h*n läsa.

Vad skönt det låter Peter. Ibland saknar jag just dessa stunder, när barnen bodde hemma och vi samlades runt middagsbordet. Nu händer det inte så ofta, de har ju sina vuxna liv nu med egna småbarn. Men när vi träffas allihop då värmer det i hjärteroten.

Tycker jag om man sitter ensam..

Men sitter man fler, så får man väll vara lite medveten..

#10 När sonen bodde hemma så hade vi som ni.

Då åt vi tillsammans och pratade. Framförallt var dessa stunder viktiga när han var tonåring för det blev då vi umgicks mest runt matbordet och nästan alltid hade han någon eller några kompisar med och det var så kul.

De stunderna saknar jag mycket sedan han flyttade hemifrån.