Livskvalitet!!!!

#0 Hoppas det är ok att jag kollade upp lite.

Gick in på Wikipedia och hittade följande olika definitioner.

Hälsa enligt WHO`s definition är

"Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO 1948)"

Det holistiska synsättet kan definieras som: "En människa har full hälsa, om och endast om hon i en standardsituation har förmågan att realisera alla sina vitala mål. Med ett vitalt mål menas här en nödvändig förutsättning för att en person skall kunna uppnå ett tillstånd av minimal tillfredsställelse. En människa har å andra sidan, någon grad av ohälsa om det finns något vitalt mål som hon inte fullständigt kan realisera. Hon har en sjukdom om hon hyser någon kroppslig eller mental process som är sådan att den tenderar att sänka hennes hälsonivå, det vill säga skapa ohälsa."

Med "holistiskt" menas i det här fallet att synsättet omfattar flera aspekter och dimensioner:

• Fysisk hälsa

• Mental hälsa

• Emotionell hälsa, möjlighet att känna och ge uttryck för olika känslor och utveckla känslomässiga relationer med andra

• Psykosocial hälsa, stöd från familj och vänner och möjlighet att prata med och utöva aktiviteter med andra

• Andlig hälsa, möjlighet att utöva principer baserade på moral, tro och religion och känna att man har ett syfte med livet

• Sexuell hälsa, möjlighet att få utöva sin sexualitet

• Social hälsa, länken mellan hälsa och hur samhället är utformat (avseende t.ex. bostad, föda, inkomst)

• Miljö, den yttre fysiska miljön man lever i (sanitet, vattenrening, transportmöjligheter o.s.v.

• Det biostatistiska synsättet utvecklades av bland annat Christopher Boorse på 1970-talet, där full hälsa är det normala och vid avvikelse från det normala eller normalfördelningen så är detta definition på sjukdom eller defekt.[1] Detta synsätt har dock vissa problem. Alla åkommor kan idag inte mätas och kvantifieras. Det gör att personer som mår dåligt men ej uppvisar någon avvikelse rent biostatistiskt sätt är ej sjuka enligt den definitionen. Omvänt finns samma problem att de som har högt blodtryck eller höga kolesterolvärden känner sig inte mer sjuka på grund av detta men de klassificeras ändå som sjuka enligt det biostatistiska synsättet.

Äldre tiders hälsodefinitioner emanerar ur humanistiska värderingar som skiljer sig ifrån de normativa ”biostatistiska” [12] hälso- och sjukdomsbegrepp som utvecklats inom modern medicin. Redan på tvåhundratalet e Kr definierade läkaren Galenos (129 - ca 200 e Kr) hälsa som ”ett tillstånd i vilket vi varken lider ont eller är förhindrade från det dagliga livets funktioner” [13]. En definition som denna är inte sjukdomsrelaterad utan handlingsrelaterad. Kanske är det så att det som är det avgörande inte är en statistisk normalitet utan att kroppen och psyket fungerar väl.[14] I sin beskrivning av det ”holistiska” hälsobegreppet menar han, i linje med Galenos, ”att vara vid hälsa är att må väl och ha en god handlingsförmåga”[15]. Denna förmåga innebär att man under ”standardomständigheter” har möjlighet att arbeta för eller förverkliga ”vitala mål” [16]. Med detta avses både basala överlevnadsmål och andra högprioriterade mål som till exempel självförverkligande. Ett sådant hälsobegrepp inbegriper en värdering av människans förmåga att göra det som är viktigt för henne. Detta varierar mellan olika kulturer och kan således leda till olika hälsobegrepp. Det centrala är dock att vid hälsa råder det balans mellan en persons handlingsförmåga och hennes mål för handling [17]. Pörn uttrycker detta på följande sätt:

”

Health is the state of a person which obtains exactly when his repertoar is adequate relative to his profile of goals. A person who is healthy in this sense carries with him resources that are sufficient for what his goal requires of him.

„

Detta betyder att om en person inte fullt ut kan förverkliga sina mål, så har denna någon grad av ohälsa. En konsekvens av den holistiska teorin om hälsa som holism och ekvilibrium, det vill säga hälsa som helhet och balans, blir att begreppen ohälsa och sjukdom skiljer sig mera ifrån varandra än man tidigare uppmärksammat. Med detta synsätt är sjukdom, skador och defekter typiska orsaker till ohälsa men de utgör inte själva ohälsan. Även personliga problem kan tänkas orsaka ohälsa. Däremot är det inte alltid som sjukdom, i form av till exempel latent sjukdom eller sjukdom i ett tidigt skede, förorsakar ohälsa [17].

Sarvimäki [18] skriver:

”

Med hälsa avses här ett adekvat förhållande mellan individens mål eller intentioner och kapacitet, som gör det möjligt för individen att eftersträva och uppnå de mål som han uppställt, att förverkliga sina intentioner.

„

Hälsa sett på detta sätt är individrelaterad men också kulturrelaterad om än i andra hand. Det rör sig således om en hälsodefinition som är flexibel och beroende av vilka mål, intentioner och kapacitet som den enskilde individen har under livets växlingar. Vad som betraktas som hälsa kommer således att variera från individ till individ och växla med olika världs- och livsåskådningar.

Enligt vissa forskare[19] utgör hälsan ett medel för, eller ett bidrag till, ett gott liv. I enlighet med de värdeteoretiska analyserna, verkar inte det goda livets värde kunna återföras på någonting annat. Det goda livets värde bör därför betraktas som ett ”intrinsikalt värde”, det vill säga det har ett värde i sig. Vad människor anser vara ett gott liv varierar dock. Hälsa betraktas som ett ”extrinsikalt värde”, det vill säga något som kan bidra till det goda livet och tenderar att befordra välbefinnande och styrka. Ohälsa däremot tenderar att producera ”illabefinnande” och svaghet. Hälsan bidrar enligt Sarvimäki till att människor kan utvecklas biofysiskt, emotionellt, intellektuellt, sociokulturellt och andligt-existentiellt. Att människor som individer kan leva fullödigt i dessa avseenden borde kunna bidra till det goda livet också på grupp- och samhällsnivå, det vill säga de kan till exempel skaffa sig möjligheter att påverka sin egen och andras situation på olika nivåer. Hälsa är således ett värde att sträva efter på både individ-, grupp- och samhällsnivå.

Vilken stämmer in för dig?

Min syn på hälsa utgår nog mer från det holistika synsättet. Alla de faktorerna avgör.

Flisan Det var tekniskt tänkande..

#4 Menade du att jag var teknisk för att jag valde att plocka in de olika definitonerna? Min tanke var nog att alla har vi olika tankar kring det men det kan vara svårt att sätta ord på det.

Hälsa…förknippar jag med hur det står till i kroppen.

Jag tänker nog lite som Chic att det är livskvalitet.

För jag har ju varit ganska krasslig länge men upplever ändå att jag kan "må bra" emellanåt trots att kroppen (knoppen) inte mår bra.

Att man mår bra och är lycklig :)
Och att man äter någelunda nyttigt och inte bara "skräpmat", för det mår inte kroppen bra av.

Jag säger som Chik ..Livskvalitet!

Håller också med om att hälsa är livskvalitét. Den hälsan kan man ju faktiskt påverka själv. Jag tror att det är svårare, att själv påverka den fysiska hälsan.

Vissa blir sjuka..medans andra aldrig blir sjuka! 

Min man verkar aldrig bli sjuk, i alla fall aldrig så sjuk att han behövt sjukskriva sig under de år vi varit tillsammans. Jag har också *peppar peppar..* klarat mig bra, minns inte när jag var sjuk senast.

Så vår hälsa verkar vara hyfsat bra; vi är relativt pigga och glada 

Viktigt är det i allafall, att vårda både den fysiska och den psykiska hälsan!