Ja den vi gjorde när vi åkte trollstigen i Norge, på 50 talet var den väldigt smal, slingrig är den väl fortfarande, och när man åkte uppåt ett stup hela vägen på vänster sida, det fanns bara en enda stenbumling på den kanten upp, den körde vi in i för pappa började jaga en geting under ratten. Behöver jag tala om att jag gick resten av vägen..och  på mycket darriga ben.

Trollstigen ja..den har jag också åkt. Vill gärna göra det igen!

Inlandsvägen upp till Lappland. Det var bara skog som aldrig tog slut 

Hehe Jodå  min vännina och jag skulle ut och köra för 20 år sedan. skulle till Helsigborg Men vi hamnade någon helt annat ställe i skåne.

Vist har jag det.

När jag blev förbannad på sambon i N.Norge280mil från Gbg.Körde hem i ett streck…Inte Smart. Tog ca 24timar sov några stunder o rökte o drack Coca-Cola…året var 92…ja då var man inte så smart.

…Jaaaa……  *ler*

   penke

Jag/vi har åkt Trollstigen många gånger både med husvagn och bara med bil minns en gång när vi skulle göra en dagstur över dagen på Trollstigen kommer från Geiranger över Valldal, när vi kom upp på toppen var det sån dimma så vi hamnade inne på parkeringen tyckte det blivit så bred väg helt plötsligt=). Vi fortsatte nerför och då såg vi inte långt framför oss men ner kom vi och efter en stund så stängde de av vägen så vi fick åka flera mil extra när vi skulle hem till husvagnen igen. Denna gång tyckte vi faktiskt att det var lite otäckt.

En annan gång åkte vi upp på kvällen utan husvagn eftersom vi låg vid Trollväggen hade dottern och hennes sambo med och jag hade aldrig trott att dotterns sambo skulle vara så höjdrädd (eftersom han var en mycket duktig crossåkare på den tiden). Det slutade att vi dagen efter fick åka en stor omväg för han vägrade åka vägen över Trollstigen igen.

Sen har jag varit ute och åkt i snöstorm ner till Iggesund och tillbaka hem var ner och hämtade saker till gubbens jobb som sen skulle till buss stationen i Sundsvall. Det snöade väldigt när jag åkte och på vägen hem visste jag inte om jag var på vägen fick köra väldigt sakta men hem kom jag. När godsset skulle till buss stationen fick älste sonen köra. Tur att jag aldrig varit rädd att köra bil på vintern inte på sommaren heller=).

Oj, det finns många exempel på tokiga bilturer i mitt bilåkarliv.

En gång körde jag från Södertälje till Smedjebacken för att laga bilen hos min brorsas mekarkompis.

På väg hem igen, vid Virsbo mellan Fagersta och Västerås brann bilen upp. Fort gick det, jag hann precis få stopp på bilen, rycka till mig min väska och hoppa ur innan hela cupén var övertänd.

Jodå!!  Åkte med i en riktig rallybil, sista biten var en smal skogsväg, en raksträcka på ca. 3 km med träd precis på vägkanten.

Vet inte hur fort det gick för det fanns ingen hastighetsmätare i bilen, men han (föraren) sa att det var så fort bilen gick, och den var topptrimmad!

Erkänner att dödsångesten var nära innan vi stannade!

Har ett minne av en tokig bilresa i Norge som började som en dagsutflykt men vi var borta i 5 dagar.

Körde över Hardangervidda och besökte fjäll och åkte båt på en fjord. Var ute vid kusten i Haugesund bl.a.

Hmm.. Det ska nog vara dagen då jag lyckades med kombinationen blankis och utslitna sommardäck. Behöver jag säga mer än att halkbanan var en barnlek i jämförelse.