Nix är nöjd med den jag är och ingen kan vara bättre på att vara jag än jag själv,utseendet får jag leva med så varför reta upp sig när det finns så mycket annat att lägga sin energi på.Så jag är nöjd som det är och tar dagen som den kommer med rynkor och grått hår 

Visst funderar man ibland, men så kommer man på att det trots allt är bra som det är!

nej…förutom en liten detalj…när jag var 15 ådrog jag mig en ansiktsskada i en olycka…vilket jag har men av på så vis att jag är stel vä sida och knappt någon känsel….irriterar mig faktiskt….trots att det egentligen är en liten skitsak….trots…så bidrog det till en högvinst…men det är en annan historia det.

 När jag var yngre så fanns det sånt som jag önskade hade varit på annat sätt, men med åldern har det gått över. Säger som WB; varför lägga en massa energi på att reta sig på det ?!

Föresten så är det inte bara utseendet som räknas…egentligen spelar utseendet en väldigt liten roll. Man får gilla läget och lära sig älska sig själv.

Håller med Gunilla.

Utseendet blir mindre viktigt med åren.

Så tycker jag med! Då man var yngre hade man sina ideal..ville gärna byta med dom. Men nu är man så nöjd med det man har!

Jag är nöjd med mig själv.

Men en gång i månaden önskar jag faktiskt att jag var kille..