Du ser mot höger en väg som går ner mot havet och när du fortsätter framåt ser du till vänster två stora fina hus och sedan mitt lilla +  troligen mej i min trädgård, just nu ser du mej försöka städa upp där, nu när snön så hastigt förvunnit nästan. Inte mycket kvar.

Du ser en gammal tågstation rakt framför dig, det är där jag bor. På en skylt står det med stora bokstäver byns namn precis som det alltid gjort så tågresenärerna skulle veta vilken station de kommit till.

I dag är stationen i stället två lägenheter på ovan våningen och ett museum på botten våningen.

Längs vägen till mitt hus finns nästan bara skog. Du kan höra fåglarna kvittra, beundra tussilago och blåsippor i diket längs vägkanten..och ibland kan en räv, en hare eller en liten ekorre dyka upp.

Jag bor i början av detta område, så först då du passerat mitt hus dyker en massa andra upp. Jag bor verkligen med naturen in på knuten..men ändå ganska centralt!

Sista kilometern är en grusväg. Första halvan är skog längs vägen och senare börjar åkrar och betesmarker med lite lövskogsdungar emellan. sista biten är det helt öpper med åkrar och ängar.

Särskilt på vår och försommar så ser man vilda djur på nästan varje åker på morgnar och kvällar.

Åh vilka bilder du har Anders!

Du ser en massa hus som ser precis likadana ut…

Om du kommer tillräckligt nära huset var jag bor. Då ser du mig på öppna balkongen. På höger sidan om vägen. Du är välkommen.

#7

Om det är mej Du menar, så tackar jag för det!

#8 Såklart Sisa, dig menade jag. Det är din tråd och din fråga #0

Man kommer på en gata med både lägenhetshus och enfamiljshus lite omvartannat. Det är väldigt pittoreskt och gulligt från förra sekelskiftet med färger i gult, rosa och ljusgrönt. Jag trivs bra fast det är lite trångt och inklämt och vi har insyn på tomten från alla håll.

Haa.Nu läste jag bara så som du skrev Sisa o svara där efter.

Du ser Hund skit..

Kommer du söderifrån ser du först Gransätra by med tre bostadshus, flera maskinhallar för jordbruksredskap, ett par ladugårdar och visthus/ekonomibyggnader av gammalt snitt och några äldre obebodda hus som används till annat och 100 meter efter sista ladan i byn kommer vårt hus.

Kommer man norrifrån passerar man en gård med en risig ladugård och ett gult tegelhus och 200 meter därefter kommer vårt hus. På västra sidan är det åkrar, på den östra skog och ett par små åkerlappar.

Till mitt hus kan du komma från minst fyra håll. Om kommer från, från norr, från träsket så passerar du vatten och träd, hallonbuskar och annat grönt, grannhus som stått länge och nyare hus, du kommer till vårt hus från baksidan och just nu så ser du en massa krokus om är på väg att slå ut. De är sena för det är inte så varmt här.

Kommer du från söder så passerar du röda Bo-klok hus, punkthus och så huset som vi kallar "ångestlådan", ett svart tråkigt hus, det ser ut som en svart låda, lite av den typ som barn ritar. Dörr på mitten och fyra fönster. Så korsar du en väg och ser ner mot husen där jag bor i ett av dem närmast träsket och så ser du, långt därborta lite lite av sjön. Du kanske kommerpå sommaren så du ser korna alla som går på cykelvägen nära träsket också.

Mitt hus är nog ett bland Göteborgs fulaste eller rättare sagt området.

Det är ett radhusområde med 76 hus som är byggda 1961. Platta vita atriumhus med inhägnade trädgårdar. Byggda på betongplatta med papptak.

När jag var liten så kallades detta orådet allt från "Kaninburarna" "Negerbyn" och "Lilla Jerusalem" för att någon tyckte det såg ut om en Kibutz. På den tiden var alla hus hyrehus sk. barnrikehus och man var tvungen att ha tre barn för att få hyra. Ytan är 87 kvadrat och då uppdelat på fyra rum och kök med gästtoalett och grovkök. Ganska trångt med andra ord.

Numera är det 12 hus kvar som är hyreshus resten är friköpta eller så säljer bolaget när någon hyresgäst flyttar.

När man går härinne i området så är det väldigt mysigt dock. Det är en enorm blomsterprakt i de små gångarna och att trädgården är inhägnad gör att jag kan sitta ute naken utan att någon ser.

De fleta har byggt om inne. Slagit ut väggar för mer rymd precis som vi gjort. Nu när jag varit sjuk så är jag tacksam för att det är enplans. (Vår förra lägenhet var i etage)

Sista hyreshyset som bara var helt grundrenoverat utan nytt kakel eller liknande såldes för 3 miljoner Det är nästan så man blir förbannad, för det är ju inte mer än en skokartong.

Det  är läget som det så fint heter. Gränsar till Ruddalens naturområde och det tar 16 minuter med bussen till Brunnsparken i centrum.

Jag har i alla fall hittat mitt paradis på jorden

Kul att läsa om vägen till era hus..ingen är den andra lik. Tack!

# 9 Man vet aldrig..en dag får Du kanske främmande.

#15 Då önskar jag att den dagen kommer..

# 16