Oooh, det är en bild i min smak! Tystnaden är även underskattad…nu gick töserna ut o jag hoppas att de stannar ute *lääänge*!!!

Fin bild.Jag ser lite mystik i den…

tystnaden är min bästa vän. Får jag inte min dos så blir jag inte rolig o tas med…

jag är en ensamvarg..

Jag behöver tystnaden, här hör man inget utom bilarna på morgonen när de far till jobbet och på kvällen..någon enstaka emellanåt.

Tystnad behöver vi väl alla, jag behöver och får den, trots att jag bor i en stad och i ett hyreshus så är det ofta knäpptyst här.

På sommaren när folk är ute mer och senare så är det tidigt på morgonen jag får min dos av tystnad

jag älskar tystnaden ute i naturen - även om den inte heller är helt tyst.

Här hemma dundrar tågen förbi flera stycken varje timme dygnet runt. Sedan har vi starkt trafikerade vägar både hemma och vid torpet.

När jag hälsar på min dotter utanför Uppsala är det däremot mycket tyst och det blir jag lite nervös av efter ett tag. Känner mig som avskuren från civilisationen.

För mig är tystnaden viktig. Behöver min dos och den får jag oftast i skogen.

På förra stället där jag bodde fanns bara jag på dagarna och många kom för att vila för där hörde man bara djuren på sommaren och på vintern absolut ingenting. När Nadesch bodde i Härnösand kunde det gå veckor utan att jag såg någon.

#7

ujuj det låter inte roligt.

Det var härligt, och så kunde jag snickra och hålla på i lugn och ro.

Jag bor på landet i en liten by med 10 hushåll, 1 mil till närmaste större by, bara ensamgårdar efter vägen. Här är ett hiskeligt liv, iaf när voranna o slåttern sätter in. Det körs traktorer med gödsel, det körs traktorer med plogar, harvar, såmaskin…you name it! Önskar att jag också bodde i en "ensamgård". Ändå ligger byn vid slutet av en liten grusväg o storvägen går på andra sidan älven. Människan blir aldrig nöjd! ;)