Det är nog en stor sanning.

Åtminstonde blev det så för mej!

Jag är ju liksom mitt uppe i "närheten av döden" just nu även om jag absolut inte har tänkt att dö men att tankarna finns där är ju uppenbart och naturligt.

Jag har dessutom vid varje läkarbesök och när jag legat inne sett så många andra obotbara människor och det gör att vissa saker blir till bagateller.

Jag har visserligen alltid varit bra på att leva i nuet men vissa småsaker känns mer meningfulla nu.

Det är ju som så, att vi får en tankeställare.

Jag har varit så nära döden när jag var mindre Bilkrock o så när jag höll på o drunkna.(Vilken musik jag hörde)

Fast för min del så kör jag nog bara på….

Jag vet…har snuddat ordentligt.

Man värdesätter livet på ett helt annat sätt nu, vet hur snabbt det kan gå, och lever därefter. Men jag är inte rädd för nästa gång. Känslor som man inte hade förut kommer också fram.

Livet ter sej också annorlunda då man ser hur det kan bli, då man blir gammal. Bäst att ta tillvara varenda eviga dag, medans man kan!