Jag var en "strulig unge" när jag gick i skolan. Tror varken mina lärare eller jag saknar den tiden. Lyckdes få mer än en lärare gråhårig.. Inga härliga minnen alltså.

Äh skolan var inte särskilt kul för mig. Första året var rentut sagt dödstrist, jag kunde läsa och skriva redan vid 5 år så jag fick ju bara sitta och vänta på alla de andra eller gå runt och hjälpa dem. Usch.

Skolan blev inte verkligt rolig förrän jag kom till universitetet!

Jag var också strulig och trivdes inte i skolan. Ifrågasatte allt.Det var lite kul dock för jag var en besvärlig elev med bra betyg. Det var uppenbarligen lite svårare att hantera.

Egensinnig och gjorde vad jag ville, minns inte mina kamrater, fast lärarna måste ha varit bra annars hade jag kommit ihåg dem.

Glömde tillägga att min bästis genom skolan är fortfarande min allra närmaste vän.

Samma här, zabelle. Min bästis från skolan bor nästan granne med mej, trots att vi inte bor kvar i samma stad, där vi gick i skolan. Vi har blitt nästan som systrar..

Det är fin och riktig vänskap!

OM jag minns, särskilt efter 6:an när jag började på realskolan,  den fanns i huvudorten i kommunen så där blev det nya kamrater.

Milde tid vilka minnen man har från den tiden! Och vilka hyss vi hittade på, drev en del lärare till…(nu får man kanske se upp här för lärarna på sajten)

Vår klass (3:3 C) var ökänd på hela skolan och till slut så fick vi flytta till en äldre byggnad som straff. Och det var inte bara vi killar som levde bus, tjejerna var lika bra som vi på att hitta på saker som förgyllde tillvaron!

Ett exempel var att linan till flaggstången vid "vår skola" togs bort, det hände lite för ofta att en viss lärares cykel hade hissats upp och sedan hissats ner med flaggstången mitt i ramen.

Skolvaktmästaren tröttnade på att montera ner flaggstången varje gång läraren behövde sin cykel. 

Men det bästa under min skoltid var att det förekom aldrig någon form av mobbning.

Tror att det finns många härliga skolminnen..och jag tror att dom hyss man gjorde då, var ganska oskyldiga..

Jag var lite som Asta en strulig elev med bra betyg. Det var alltid någon lärare som ringde hem och skulle prata med mamma och pappa eller extrainsatta möten. Däremot så minns jag speciellt högstadiet på gamla Karl-Johansskolan i Majorna i Göteborg som den bästa skoltiden.

Vi hade kvarsittning tre dagar i veckan en timme och jag var en stammis. Under den timmen fick man skriva skolans ordningsregler nonstop och gissa hur många gånger jag skrivit dessa.

Jag har fått tag i en flera stycken gamla klasskamrater från denna tid på Facebook faktiskt vilket är ganska kul.

Två gånger under årens lopp har vi haft återträff.

Det slår mig, att vi som skrivit i den här tråden samtliga är individualister och starka personligheter. Det brukar vara sådana som har svårt att anpassa sig till den "grå massan" som skolvärlden ofta blir…

# 11  Det har du rätt i!

Någon som skulle kunna sätta sej på skolbänken idag..

#12 - absolut inte - jag går ju kurs ibland och jag har problem att sitta stilla så länge utan att kunna styra det själv.

Nä huva, skolan var inget för mej som hade svårt att sitta stilla, några ämnen hade jag lätt och behövde nästan inte göra något åt, men matten haaaatade jag.

Jo, om det gällde intressanta kurser skulle jag kunna det!

Jag läste så sent som 2005-2006, då körde jag Skogsbruk 20p (halvfart och distans) vid Växjö universitet. Det var kul!

Nu senaste tiden har jag funderat på någon kurs i sjöfartsrätt eller handelsrätt, eftersom jag jobbar med internationell handel och shipping.

Det jobbigaste skulle nog vara läxorna!!

Kurs kan jag också gå - det gör jag ibland. Men sätta mig på skolbänken på heltid skulle vara helt uteslutet. Läxor har jag däremot inte så mycket emot.

Min son läser "Kulturarvsstudier"nu. Ett treårigt program på Universitetet och det verkar så himla intressant. Innan dess har han läst kurser i religionshistoria, kultur och vetenskap coh andra "lösa kurser".

Jag avundas honom faktiskt för ämnena i sig tiltallar mig.

Visst är det roligt att lära sej saker och det finns massor att välja på! Bara man får tiden att räcka till..Det är inte lätt att plugga som vuxen!

Minnen från skolan..Lågstadiet gick lugnt o fin, spännande o börja skolan o få träffa andra barn,,Mellanstadiet. ja det var där som min karriär började o även mina klass kamrater, kommer i håg vissa..I 6-klass avverkade vi lärare på löpande band.Huva mig vad vi var elaka,,Så vi fick sitta på rad ute i korridoren hos rektorn o läsa o så kom han ut med pekpinnen o Aj vad ont den gjorde..Sen så kom vi ju in till Gbg o där hade rektorn redan förvarnat, om oss att vi var värstingar.O där blev det vilda westen varje dag. Kvarnsittning så som Bubleboo.I rättskrivning o den läraren var en meter hög o hade en bringa som ett chips. Men vilken respekt man hade för han.Man var tyst som en mus o satt o gjorde det man skulle…
Så jag har lärt mig att Lärare bör ha Pondus….
Intressant Vi är ju som Bergspuman säger väldigt lika…

skolan var en mardröm de första fem åren. Jag var en ensam, mobbad och utfryst liten unge med förfärligt dåligt självförtroende.

Sedan flyttade vi och det blev genast bättre. Jag glömmer aldrig hur jag som nykomling blev omringad och välkomnad av mina nya klasskamrater på skolgården på första rasten i den nya skolan. Om jag nånsin ska skriva ett tackbrev så blir det till dem.