Så länge jag har förstånd och vettiga kroppsfunktioner kvar.

Tills det tar slut..Förutsatt att jag inte blir sjukare.

Jag vill inte ligga på sjukhus som ett kolli bara för att min anhöriga skall kunna säga ""O vad skönt att hon fick gå vidare.

Ett känsligt ämne::jag är för aktiv dödshjälp o det har jag bestämt att om jag inte bara sitter här o försvinner så skall jag ha det…O det har jag talat om för de mina.Som inte delar min åsikt..Men det är mitt skal o det bestämmer jag över-Tycker jag..

Jag är också för aktiv dödshjälp Chik, jag tycker alla ska få bestämma över sin kropp.

Och, jag håller med er, Chik och Cristine.

Jag bestämmer över min kropp så länge jag lever i den. Hur länge. Vet inte jag idag.

Skulle vilja bli i alla fall 90-95 år så jag hinner få överblick över en lång livstid och kan få perspektiv på alla förändringar som skett under min livstid. Men blir jag allvarligt sjuk kan det ju hända att jag vill dö istället.

Visst är detta ett känsligt ämne.

En nära anhörig sa alltid att han inte ville vara med längre om han blev ett kolli som inte kunde klara sig själv.Tyvärr hamnade han i just den situationen och då ångrade han sig och ville vara med och möta nästa dag i alla fall, så det är svårt att svara på hur man reagerar när man väl är där…

#6 - visst rädslan för att dö finns och är stark. Min mamma skulle vilja dö nu, det vet jag. Men när hon blir sjuk så kommer trots det rädslan för att dö upp, det har jag också sett.

Men jag vet ändå om att hon kommer i en sits där jag måste välja så vill hon dö.Men det är hon det.

Å, jag är nyfiken på hur det ska gå med mänskligheten och vad hon kommer att göra med sin omvärld, så jag svarar ett par tusen år eller så.

Om jag ska svara på frågan lite mindre skämtsamt så tror jag inte att det är själva åldern som bestämmer när det är dags. Man känner när det inte är roligt längre, när ingenting längre fungerar i kropp och/eller knopp.

Vi får väl se hur det blir. Jag skulle ju enligt mina föräldrar inte ens bli 25, men min egen målsättning är att jag ska få uppleva att mina barn blir vuxna och flyger ut. Det är i så fall mycket långt över vad mina medicinska förutsättningar teoretiskt medger.

Jag har lovat min fru att jag ska leva till 75 …

Det är jag säker på att du uppfyller.

Har läst någonstans att har man uppnått 50 års ålder är chansen mycket stor att man lever till 60, vid 60 goda chanser att leva till 70, vid 70 stora odds att man lever till 80, osv. Ju äldre man blir, desto äldre KAN man alltså bli.

Är jag frisk och självgående så vill jag leva länge!

Jag brås på mina föräldrar så mej blir ni inte av med i första taget.

Visst är det ett känsligt ämne. Till ca 85 tror jag, efter det är det nog för det mesta svårt, att leva ett liv med Livskvalitèt. Nu tror jag, ni säger emot..

#13 Jag har en faster på 87, hon hade protesterat. Hon går på friskis & svettis 3 gånger i veckan

Människorna nu för tiden har insett att det inte går att sitta och titta ut genom fönstret på folket som går förbi utan nu måste de vara en av dem.

Bara man får vara frisk så..då kan man leva till 100!!!

Tills jag har levt klart!

Så länge som möjligt om jag får vara frisk.

Jag finns antagligen kvar i det här livet tills jag lärt det jag är här för att lära den här gången.

Jag har inget önskemål om speciell ålder eller så. Jag "dör" när jag är klar skulle jag gissa.