Åh, han hette Johan och hade blonda lockar och de allra blåaste ögon. Jag var så förälskad

Det minns jag faktiskt inte.

*Host* Man kan väl inte avslöjja allt?!  Eller….

Jooo då!

 Jag tycker nog att det har jag lärt mig eftersom. Från den första trevande i unga år, till något mycket bättre i vuxen ålder.

Någon har "kysst" så hårt att tänderna hållit på att ryka på kuppen  och någon annan har haft mycket sensuella kyssar.

Man lär så länge man lever…

Värst är väl skäggstubbskyssar. Jag har så känslig hy att jag blivit helt skinnflådd och fått stå och dra FLAGOR ett par dagar efter kysstillfället.

Ingen aning.

#7 Jaa huvva!

#7 Ja usch, ingen höjdare alls.

Är det något man måste lära sej…

Tydligen!

När vi lekte ryska posten så sa killen att jag var svår att kyssa för jag hade näsan i vägen.

Självlärd!   Mycket träning krävs!

Ny träning för varje ny partner kanske..ingen kyss är den andre lik..

Självklart..öva måste man genom resten av livet

# 15

Övning ger färdighet..

Och de finns ju på många språk….

Min första kyss fick jag när jag gick i sjuan. Den var inte alls dum. Sen har jag träffat på dom som gör det både bättre o sämre.

Jag har glömt hans namn  

Det kommer inte jag heller ihåg

Jag kommer ihåg..tänk om man kunde backa tiden!