Min bästa var nog 1978, hos pappa och farföräldrarna. Jag hade mått så dåligt hela hösten, men där släppte det äntligen och jag fick en reseskrivmaskin i julklapp som jag blev såååå otroligt glad över.

Min sämsta var också hos pappa, 2008. Den blev helt förstörd. Jag var dyngförkyld och hade järnbrist (ännu inte diagnosticerad), var sliten och trött efter allt jobbande och pappa hade inte sagt att vi skulle vara hos hans sambo i Umeå. Hade jag vetat det hade jag struntat i att åka upp. Trivs inte i hennes hus.

Pappa var på mig hela tiden om ditt och datt, jag skulle snyta mig, jag fick inte spela piano så högt, osv. Sedan råkade vi i världens gräl när vi väl kom hem, han sa en sak som fick mig att gå i taket. Efter det bestämde jag raskt att aldrig mer fira jul i hennes hus.

Jag är som sagt inte någon julälskare, och har aldrig varit det. Kanske när jag var riktigt liten, men det minns jag inte. Därför  har jag inte några "bästa" att minnas.

Min sämsta var väl förra julafton. Mammas medicin skulle hämtas ut dagarna innan julafton, vilket maken lovat att han skulle göra. Vilket jag trodde att han hade gjrot. När allting var klart på julafton och vi sätter oss ner för att äta säger mamma "Mina mediciner är slut". Och hon har mediciner som hon måste äta varje dag. Maken hade alltså glömt att hämta ut, mamma hade inte sagt något innan och det var julafton och allting var stängt. Jag  bara föll ihop. Det var inte någon rolig julafton.