Jag har varit blodgivare sedan jag var 18. Det har aldrig påverkat mig så jag har liksom aldrig tänkt på att jag ska ta det lugnt efter en blodgivning. En gång när jag var cirkus 20 lämnade jag blod, tog sedan cykeln och cyklade in till stan, sprang runt i affärer, provade kläder mm. Plötsligt började jag må illa och tog mig till toaletten. På Domus. I toakön så svimmade jag. När jag vaknade till liv var det inte bättre än att jag hade svimmat mitt i en skock med sjuksköterskeelever. Trots att jag försökte förklara för dem att det inte var någon fara så skickade de iväg mig med ambulans till sjukhuset. Sällan har jag känt mig så dum som när jag bars ut från toaletten på Domus. Alla trodde förmodligen att jag var en knarkare.

Jepp. Flera gånger.

Senast 1992, när jag skulle hämta tvätten inför min Greklandsresa nästa dag. Jag hade överskridit tiden och dörren var låst av nästa som skulle tvätta. Fönstret stod uppställt, var ett sådant där som skulle hakas upp. Jag fick för mig att klättra in genom det, dumt nog, tänkte inte på att glaset inte skulle hålla för min tyngd!

Naturligtvis brast det och skar upp två djupa sår i benet, ett mitt på knät och ett längre ner på vaden. Som tur var, hade jag en killkompis med mig, han var och hälsade på som hastigast den kvällen.

Han fick baxa ner mig, ta mig tillbaks till hissen. jag blödde som en gris. Blodade ner hissen fullständigt.

Uppe i lägenheten hann chocken ikapp och jag blev allmänt virrig.

Han fick be mig peka ut var jag hade linneskåpet, han plockade ut en ren handduk, band den runt benet och ringde efter taxi och följde med till akuten.

Sydd med 9 stygn. Dagen innan jag skulle flyga till Grekland på 3 veckors semester. Det var inte så kul!

Jepp.

Första gången var som bebis så det minns jag inte. Ramlade ur barnstolen och fick hjärnskakning. Låg fastbunden i tre veckor, för så var behandlingen på den tiden för små barn. Dessutom fick inte mamma och pappa besöka för då kunde man bli upprörd

Andra gången var en mopedolycka. Jag spräckte blygdläpparna och skadade mig i underlivet ganska rejält så det blev akutoperation och jag låg inne på Uddevalla sjukhus.

Jag var mest förbannad för att morsan o farsan tjatat om hur viktigt det var med hjälm och så skadar jag mig mellan benen

Sedan har jag åkt akut en del gånger för att sy diverse skador.

Jag har åkt in akut i olika omgångar då jag varit så uttorkad att jag inte kunnat gå själv. En gång med hjärnhinneinflammation.

Jag kan inte räckna längre att hur många gånger jag har fått åka med ambulans till sjukhuset. Det är så många.

Olika grad allergi attacker är orsak. Annars har jag klarat livet utan större olyckor.

En gång. Jag trodde att jag hade nåt allvarligt fel på hjärtat för det tryckte över bröstet och jag hade svårt att andas, men det visade sig vara panikångest. Det är läskigt fast helt ofarligt.

Jisses vad ni varit med om

Jaså…nu igen Anders!….säger de när jag kommer! Fast nu är det drygt ett år sedan jag var på akuten.

De fixar mycket akut på vårdcentralen också!