Hade inte en aning…

Jasså??!

Jösses

Tyvärr så håller jag inte med dig Cristine!

Lövträden samlar under sommaren via löven näring som lagras i rötterna, och som under våren i form av sav stiger längs stammen och ut till grenarna. Björken är ett praktexempel på detta.

Funnes saven i trädet på vintern så skulle det ju sprängas av kölden.

Då har jag  blivit lurad..där stod att när vattnet steg som en pelare öppnade den upp för saven som låg i trädets mitt.(Utlänsk sajt)

#5 låter rimligt, kolla upp det igen…

#4 låter också rimligt - intressant att kolla upp vad som sägs idag, din version eller Christines

Har har jag hittat lite på en [svensk sajt](Osmos får saven att stiga och rensar rören).

Det verkar som Anders har rätt och det är som vi alltid hört att saven stiger från rötterna

#7 Länken fungerar inte här.

Ja, jag hade för mig att det i stora drag gick till så som jag skrev.

Och Cristine….man kan ju inte ha koll på allt! 

Jag blev otroligt förvånad när jag läste det, men jag lade ut för jag ville höra er opinion.

 här hittade jag samma på svensk sajt.

Saven stiger

Saven stiger: Saven rör sig inte vertikalt utan horisontellt, från stammen och ut till grenarna

(Följande beskrivning bygger på texter av Erling Ögren, växtfysiolog, SLU, som publicerats i Skogssveriges frågespalt).

Vatten transporteras från rötter till blad genom ett rörsystem uppbyggt av döda celler, s.k. xylem. De utgör nerverna i bladen samt en del av veden i trädet.

På bladens ytor finns små porer som kallas klyvöppningar. Under dagen hålls de öppna för att släppa in den koldioxid som behövs i fotosyntesen, vilket även leder till att vatten passerar ut. Nästan allt vatten som växter förbrukar går åt på detta sätt; en solig sommardag kan en trädkrona släppa ut flera hundra kilo vatten. När vattnet passerar ut genom klyvöppningarna uppstår ett undertryck, ett "sug" i bladets xylem. En stor trädkrona med hundratusentals blad/barr kan utveckla ett undertryck på 20-30 atmosfärer*. Vatten pressas då från rötterna genom xylemet och upp till bladen. När trycket sjunker i rötterna, kan vatten i sin tur röra sig från marken till rötterna. Vattentransporten drivs alltså av tryckskillnader, inte av kapillärkraft eller osmos.

En förutsättning för att detta skall fungera är att det inte kommer in luft i xylemet - det vet alla som fått luft i bromssystemet. Om xylemet fylldes med luft skulle vattenpelaren kollapsa och trädet vara dödsdömt.

På vintern fryser vätskan. Eftersom is bara kan lösa små mängder luft bildas luftbubblor i isen. När isen tinar på våren stiger luftbubblorna och samlas ev. till större bubblor. Xylemet måste därför avluftas. Detta åstadkoms genom att lösta ämnen, t.ex. socker, pumpas in i rötternas xylem. Genom osmos följer vatten med in i xylemet, trycket stiger, och sockerlösningen, dvs. saven, pressas upp i systemet och tar med sig luftbubblorna på vägen.

Saven stiger alltså mycket riktigt på våren - nerifrån och upp. Men den finns inte kvar i trädet över sommaren för att sjunka tillbaka på hösten; den utgör helt enkelt trädets avluftning.

* Undertryck? En gas kan inte förmedla tryck lägre än noll, dvs. vakuum, men trädens kapillärsystem kan det. Uppgiften är alltså korrekt.

ja,ja..spelar ingen roll..

Men när löven är som musöron så kan man tappa sav..Det vet jag…

#11 Exakt…och då ska man även klippa ner rosorna! (helt OT)

Det är mycket man kan göra när saven stiger! 

Nää egentligen spelar det ingen roll *s*