Jag tror det har att göra med att föräldrarna får jobba så hårt nu för tiden att de inte orkar vara med barnen så mycket som de behöver. Om de känner sig otrygga går det ut över andra, men jag kan ha fel.

#1

Isåfall föräldrarna till barnen som mobbar och utsätter andra barn för detta. Att vara förälder till ett barn som inte vill gå till…och inte trivs i skolan måste vara jättejobbigt!

Blivit??? Så har det väl alltid varit . Vi var flera som  vsr mobbade när jag gick i skolan. Jag själv från ettan till nian, iofs mindre från sjuan, men då hade vi bytt skola, tror att det spelade in.

Öknamn och pennalism har alltid funnits i skolvärlden…

#3

Visst förekom också en del mobbing då jag gick i skolan, men jag tror all mobbing var snällare då ( om man nu kan kalla mobbing snällt ) Nu mobbas det på ett råare sätt…både fysiskt och psykiskt…

#3 ja visst är det möjligt. Att bli stoppad i toan, ständiga öknam, skrtattad åt osv är inte så åt detheller

#5

Kan ju vara så att man inte uppmärksammade mobbing lika mycket då som nu…kanske blev barnen sjuka då också och led i tysthet

#6 det uppmärksammades inte alls vad jag märkte

Jag tror att samhället i sig har blivit mer egoistiskt och hårdare, men jag tror också att det uppmärksammas mer idag precis som Sisa skriver. För vi hade också mobbing. Både fysisk pch psykisk. Plötsligt så slutade en kille i vår klass bara att komma till skolan. Kom aldrig tillbaka heller. Vi var flera som inte hade en aning för det hade hänt bara hos killarna. I omklädningsrum och så.

Jag gick i skola mellan 1957-1966, sista 3 åren i realskola på annan ort, och märkte aldrig av nån mobbning.

Det enda som kunde liknas vid mobbning var hur vissa lärare behandlade en del elever.

Ja det är ju hemskt att vara mobbad…man blir så arg när man hör sådant. Nej de som mobbar skulle inte få gå till skolan utan de ska ta tag i det direkt. Nu förtiden får ju mobbningsoffret flytta det är ju inte rätt.

Bra tråd Sisa…

kram och nattinatti

Barn kan vara fruktansvärt grymma mot varandra. Vår pojke möttes av elakt klotter på bollplanket om honom och en flicka i hans klass det första han såg när skolan startade i tisdags.

Utredning pågår. Min pojke tror att det är en kille i sexan som skrivit det eftersom den killen alltid har retat min pojke.

Den killens föräldrar är djupt troende katoliker, men det gör tydligen ingen skillnad. Vi har ett regelhäfte som alla, elever, personal och föräldrar får att läsa och skriva under. Nolltolerans gäller, men av någon anledning finns sånt alltid ändå.

Jag är extra perceptiv och känslig i såna här frågor eftersom jag var svårt utsatt för mobbning ifrån klass 2 till 8, mest för att vi var fattiga och ofta fick gå i trasiga kläder.

På 60-talet, när jag gick i skolan, var det inte ovanligt att lärarna också gav sig på redan utsatta barn istället för att hjälpa dem.

#11 Ja fy hur det är och har varit..man blir ledsen. När jag gick fanns elevassistenter med på rasterna, borde finnas sådana nu med så de ser saker och ting. Eleverna kan gå fram till dom de som är ensamma och så, ev lösa konflikter som de kan se i tid.

Då min dotter gick grundskolan hade dom en låda, i vilken man anonymt fick lägga lappar om uppmärksammad mobbing. Sen tog personalen tag i detta genast. Det var en mindre skola…tror inte personalen engagerar sej så mycket på stora skolor…

Någon som har erfarenhet eller tips på, hur vi kan motverka mobbing på skolorna ? Jag lider med alla dessa elever…

#13 ja vi hade nog något liknade när min dotter gick på grundskolan fast mer om de ville ändra på ngt..väldigt bra Sisa.

Kram

#14

Tack Jile…och kram tillbaka!

Jag tror i och för sig att problemet startar utanför skolan. Det är eleverna som behöver påverkas. Från föräldrar och från olika håll.

Det är svårt att lägga hela ansvaret på skolan tycker jag. Det är som att skolan ska kunna fixa samhällsproblem och det går ju inte. Så fort skolan är slut så går ju eleverna ut i det vanliga livet igen.

Jag har verkligen inte någon idé om hur det skulle kunna lösas. Problemet har ju funnits så länge det funnits skolor och har inte blivit löst ännu, så det skulle vara fantastiskt om någon kom på en lösning.

#13 Vi har alla såna säkerhetssystem och i vår skola finns bara 65 elever från klass F till 6. Det finns alltid rastvakter och personal överallt, men mobbningen finns ändå.

Ja jag tror att det ska diskuteras och tas upp varje vecka detta om mobbning i klassen. Det tåls att pratas om hela tiden. Att alla är med och diskuterar om detta.

Varför inte lägga till ett ämne som "Livskunskap" på schemat ? Lära ut om hur man på ett bra sätt förhåller sej till varandra och där empati, hjälpsamhet och kamratskap bör ingå.

Medmänsklighet borde gå som en röd tråd livet igenom för oss alla…det viktigaste som finns…

#19 bra förslag…

Annars så tror jag att vad jag själv upplevt, hört och läst i undersökningar så förekommer mer mobbing i mindre skolor än i större…

#20 - det kanske är samma som med mindre samhällen. I mindre samhällen är man mindre öppna mot avvikande personer. Och det kanske fungerar likadant i skolorna.

#21 möjligt… och jag tror inte att "avivikande" är något som behöver vara särskilt synligt för vem som helt utan för den som "startar" mobbingen…

#22 - absolut! Och kanske lättare att sprida i en mindre krets.

…men också lättare att hålla koll på…i en mindre skola

Kan det ligga en fara i att man lätt tror att det inte kan hända i en mindre skola? att man tror att det finns koll men det gör det inte. I sonens klass förekom mobbing i klassen, när läraren var där och inget gjordes. Nej, det var inte sonen, det var en flicka som fick höra fulaord och öknamn osv

Mobbning uppstår lätt så fort det är fler än två. Vår skola i Harbo är en liten skola, totalt 65 elever, men nog finns det mobbning så att det räcker och blir över ändå.

Barn är ohämmade inte bara i sin glädje och spontanitet, utan ofta också i elakhet.