Om det finns någon är det utanför mitt vetande, men jag tror inte att det finns någon.

Jag tycker att man ofta gör små offer för andras skull. Framför allt inom familjen. Jag avstår gärna något för någon annans skull beroende på vad det handlar om förstås.

Sedan beror det på vad man menar med offer också

Jag tänker först att… Visst, som förälder offrar man en hel del för sina barn. Men jag vet inte om det ska kallas offer i den bemärkelsen, för man gör det ju utan prut för sina kära barn.

Däremot tycker jag att man offrar en ofantlig massa tid i alla dessa vansinniga telefonköer där man först ska knappa 1, 2, 3 osv utifall man avser det eller det. Sedan säger en röst - du har plats 22 i kön, beräknad väntetid är 32 minuter….

Emellanåt offrar jag mig för någon stackars elevs skull… En del har galna föräldrar - de får hellre skälla ut och idiotförklara mig än ge sig på den stackars ungen för hundrade gången…

Ojdå, jag missuppfattade frågan komplett.

Jag läste det tredje ordet i Cristines mening som "någon" istället för "något" och då förstår ni varför svaret ser ut som det gör.

#4 Tänkte nästan det

Det finns det givetvis alltid men det är inget jag tänker på. Jag har gjort mina val och jag ångrar inte ett enda av dem.

Möjligen att jag inte skaffade mig en bättre utbildning och "blev" nåt då… men är man mera mamma än karriärmänniska så är man.