Jag och mamma har en tyst överenskommelse… Vi far alltid ut och plockar lingon och blåbär som det sedan blir sylt av. Får se hur länge till min nu 74-åriga mamma orkar. För det blir inte samma sak utan henne…

Saft gör jag i saftmajan och då blir det på gårdens vinbär och rabarber.

Jag syltar och saftar (om jag hinner)

Nästan inte alls numera. Jag har tidigare gjort massor av sylt och saft. Nu äter jag i princip aldrig sylt och ingen av oss dricker saft. Jag plockar lite blåbär som jag fryser som de är och tas upp och värmer till yoghurten. Lite lingon som tas upp och kokas med äpplen (istället för socker) att ha på blodpudding och rårakor. Fryser en hel del svamp.

Nej. Äter varken sylt eller saft.

Bara med hjortron har jag rårört.

Jag har inte plockat blåbär eller lingon fast jag har tomten full. Dumt! Ja jag veet!

På tal om sommarkänsla… så är det inte den känslan jag får när jag tittar ut…  Jag avskyr regn och kyla

Jag brukar göra fläderblomssaft, gott till drinkar. Och förra året gjorde jag plommonmarmelad.

Vi äter väldigt lite sylt och dricker ingen saft förutom fläderblomssaften så det finn liksom inte utrymme till så mycket. Lingonsylt i och för sig använder vi, så det har hänt någon gång.

För mig är det inte själva syltandet och saftandet som är det viktigaste… Det där att vara ute i skog och mark med kaffethermos och mackor i mammas sällskap… Det där att umgås småprata medan man plockar…

Jag brukar göra lingonsylt och lägga in gurkor.

# 8

Håller med dej!  Det är känslan av, att vara ute i naturen som lockar mest! 

#10 Ja precis!

Sedan kan jag inte komma ifrån att vilja göra så mycket som möjligt med mamma… Hon är över 70 och börjar ha lite besvär med lederna. Vet inte hur många höstar hon har kvar till att gå med mig och vovven för att plocka bär…